Ekologisk produktion ökar och oroar SLU
Än en gång upprepas påhoppen från SLU, Statens Lantbruksuniversitet i Uppsala, på den ekologiska produktionen. De kommer med jämna mellanrum och är ingen enstaka företeelse. Mot bakgrunden av senaste rapporten från undersökningsföretaget The Nielsen Company om att försäljningen av ekologisk mat ökat under första kvartalet i år med 35%, är det inte oväntat med en bredsida från den delen av SLU som försvarar användningen av handelsgödsel och bekämpningsmedlen.
Det intressanta är att, trots den ekonomiska krisen och de oftast högre priserna, har konsumenterna ökat andelen av inköpen och därigenom visat större miljömedvetenhet och man bortser från varningarna från SLU. Kanske har man också insett att ska man ha mat utan genmodifierade ingredienser eller gen-foder i djurhållningen, gäller det att välja ekologiska livsmedel.
Läs artikeln i DN Rusning till de gröna matvarorna
http://www.dn.se/ekonomi/rusning-till-de-grona-matvarorna-1.912424
Från SLU, med en lång lista undertecknare i debattartikel Tveksam vinst med ekolantbruk i SVDs Brännpunkt, skriver man bl a:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3193265.svd
"Framväxten av det ekologiska lantbruket är i många stycken speciell. Företrädarna lät oss förstå att om man avstår från användning av jordbrukets kanske viktigaste produktionsmedel, handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel, så skulle produktionen bli mer uthållig i ett brett och långt perspektiv" och vidare "Att lösa naturvetenskapliga problem utgående från diffusa filosofiska teorier leder sannolikt oftare fel än rätt".
Men här står forskare emot konsumenterna. Konsumenterna gör sina val oavsett vad forskarna anser, vi har ju som vanligt alltid sista ordet.
Intressant att också citera en annan part från SLU, Johanna Björklund, forskare vid Centrum för uthålligt lantbruk, SLU, som svarar också i SVD Brännpunkt "Mångfald slår enfald även inom jordbruket"
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3217443.svd
"Dagens lantbruk har bidragit till stora globala miljöproblem, till exempel en minskad biologisk mångfald, övergödda hav och jorderosion. Att tro att mer av samma typ av lantbruk ska lösa problemen är möjligen något dogmatiskt."
Debatt är alltid bra, men slutsatserna måste vi dra, vi som köper, betalar, äter och känner ansvaret att ta konsekvenserna också, för både hälsan, ekonomin och miljön/klimatet.
Bloggen kommer att flytta
Några fler inlägg kommer inte här och befintliga inlägg kommer att flyttas i dagarna.
Under tiden läs om Unilevers senaste kupp i Allt om Mat, med smygreklam och sedvanligt full med vilseledande påståenden. Men det verkar inte som reklamen gör någon nytta, för allt fler går över till smör och Bregott. Det visar klart opinionen i undersökning Aftionbladet gjorde i höstas där 89,3 % ansåg att barnen mår bättre på "riktiga fetter":
http://wwwc.aftonbladet.se/vss/special/storfragan/visa/0,1937,32716,00.html
Lessen att jag just nu inte hinner skriva mera, men läs en föredömlig rapport om det nya tilltaget från Unilever/Becel i den största hälsobloggen Kostdoktorn.se avsnittet:
http://www.kostdoktorn.se/unilevers-nya-vilseledande-margarinreklam#comments
Vi ses snart i nya bloggen
Bengt
50 % lappar på mat på väg att ”gå ut”
2008-10-13
Nu är det upp till handeln att ta sitt ansvar också. Ansvaret för resurshushållning, klimateffekterna och respekten för djuren.
I dagarna uppgav TT att handeln slänger 9 miljoner kilo fullt ätbart kött, bara för att ”bäst-före-datum” passerats. Andra källor uppgav 2006 att handeln slänger 250 miljoner kilo mat varje år. Jag räknade ut att det motsvarar, tillsammans med vad vi slänger i hemmen 900 miljoner kilo, att vi behöver arbeta 2 månader extra för att finansiera detta, till liten nytta.
Läs min utredning om slöseriet här.
Visst är märkningsreglerna en del av dramat, men kunskaperna om vad ”bäst-före” betyder är också dåliga. ”Bäst-före” betyder inte ”dåligt efter”. Många av våra ungdomar läser bara på mjölkpaketen, de luktar inte eller smakar, de ratar. Spridande av denna information om hushållning tar nog sin tid och det behöver börjas i skolorna, men också i hemmen.
Varför ska inte handeln omedelbart ta sitt ansvar för att hushålla bättre? Det kan gå mycket snabbare. Talet om att värna om klimatfrågorna klingar falskt så länge man inte gör något.
Jag vet att många stora flotta mattempel av princip slänger hellre än rear ut något. Deras policy är att allt ska vara fräscht och lockande. Men TÄNK OM NU LITE HÄR HANDELN!
Se här vad jag hittat i butikerna här hemma på ett par veckor. Jag har på prov enbart köpt mat för halva priset en tid och nu har jag ingen mer plats i frysarna. Det finns att köpa varje dag – än så länge, tills fler har läst detta tips – ett fantastiskt utbud och det behövs inte någon fantasi för att veta vad man ska välja att äta.
Kriserna avlöser varandra, finanskris, bostadskris, fördelningskris, klimatkris m m. Men varför tänker då så få, handeln inräknad?
Behöver vi slakta 30 000 kor så här helt i onödan?
Nej det är något fel i systemet. Börja med att kolla i din butik, ser du inga 50%-lappar, så fråga och kräv att butiken börjar med det och inte bara slänger. Det hjälper inte att jag skriver om det i bloggen här, det är du som kund som kan tjata i butiken, utöva din konsumentkraft och ditt konsumentinflytande.
Vi är 9 000 000 konsumenter i Sverige, det är 1 kg/år och konsument som vi behöver köpa billigare för att spara livet på 30 000 kor! Hjälp oss lite, kära handlare! Ni är ju så duktiga när ni vill, med extrapriser på det ni vill sälja.
Läs pressmeddelandet som gick ut i går 081012 printa ut och ta med det till butiken och diskutera med "chefen".
När kommer krisen för mat-templen
2008-09-18
Veckan som gick har präglats av finanskriserna i bankvärlden, delvis förorsakade av den okontrollerade och ohämmade utlåningscirkusen, då alla tjänade på att låna ut pengar till bostäder utan att tänka på riskerna som alltid kommer när folk inte orkar betala räntor och amorteringar. Priser kan bara inte fortsätta att gå upp. Fastighetsbubbla, husbubbla, lägenhetsbubbla och allt vad det är. Det verkar bara vara tält som inte drabbas av spekulationerna.
Bilbranschen har ett stålbad att gå igenom, delvis en effekt av klimatförändringar och att somliga har fått klart för sig att oljan bör (–jar) ta slut. Näringslivet väntar i det längsta med åtgärder, men tas som alltid med överraskning när konsumenterna börjar dra ner, på sparande, på nya lån, man snabbar på amortering av lån, med senareläggning av köp av nya bilar tills man vet vad som kommer att gälla. Oenigheten om etanolen sprider sig! Eller för att man behöver pengarna till något viktigare än bara köpa ny bil.
Min ofrånkomliga fråga blir därför:
när kommer expansionen av nya köptempel att minska eller upphöra?
Inte bara mat-templen utan än ”kyrkorna” för kläder och skor och även bygg och hobby!
Konsumenter börjar redan dra ner på onödiga inköp, börjar jämföra kilopris och går snart inte längre på nymodigheterna, som nyskördade morötter á 9:90 per knippe i påse. När kilopriset nämndes 33:-/kg backade de flesta. Det går inte i längden att lura oss konsumenter med denna finurliga ”produktutveckling”. Har handelns strateger inte tänkt tanken att kanske kommer konsumenterna att avslöja era trick någon gång, och hur går det då? Eller de små nyskördade ”salladslökarna” som närmast ersätter gräslök? Duger inte vanlig lök för 4:90 längre. Hur kan Konsum fortsätta och tro att det går att sälja charlottenlökar för 139:- kilot? Jag nämnde Konsum/COOP för de framstår i flertalet prisundersökningar som dyrast – inte enligt deras löfte om billig och ärlig mat åt folket. ICA vet vi att de tar bra betalt, för de måste tjäna pengar.
Tro inte att konsumenterna låter bli att dra ner på sina spenderingar, när det behövs eller när de får upp ögonen för att de kan göra något roligare för pengarna – än att köpa färdigstyckade, frusna laxbitar för dubbla priset, när det är så enkelt att skära själv sina bitar. Eller upptäcker att WASA bröds TV-reklam om att byta bröd innebär att 4-5 dubbla priset per kilo, för att det ska vara lite mera knaprigt och fröbestrött.
Nej, ta lärdom av veckans skakiga finansmarknad och bilbranschens gigantiska överkapacitetsproblem och tänk framåt och att konsumenterna ibland kan tänka till och inte alltid lyder reklamen.
I helgen ska jag ut på landet och se vad många lokala producenter har för sig, där finns den lokala maten och den goda maten, maten med traditioner och yrkesstolthet utan en massa tillsatser och prisjoxande. Jag är riktigt sugen redan….
OBS jag har inget med annonserna här nere att göra. Använder en gratisversion av blogg.se
Fun Light i TV och i media
2008-09-14
Procordia gör just nu en massa TV-reklam om Fun Light, vattnet spetsat med aspartam och olika smakämnen. Det är glassig reklam med unga damer som slänger flaskor mellan sig och festar vilt. Man använder i reklamen slogan ”den utan socker”.
Men så dök det upp ett rykte att det kunde användas för att ta död på myror. Alltid något.
Det blev en väldig cirkus i veckan som gick om just denna upptäckt. SvD skrev och Ny Teknik
samt DN har haft artiklar om detta.
Aspartam är inte ett av konsumenterna uppskattat sötningsmedel. Alla konsumentorganisationer runt om i världen tar avstånd ifrån det och vi har på Sveriges Konsumenter i Samverkans hemsida en massa material om aspartam. På avsnittet "Tillsatser i vår mat" kan du hitta, bland avsnitten om olika tillsatser, ett för just aspartam. Det är en smutsig historia bakom detta och inte förvånande har Monsanto varit inbladat, nu verkar de ha såld det speciella bolaget för att slippa den dåliga imagen.
Coca Cola försökte komma ifrån det och bytte till sucralos, men hamnade i ett ännu värre problem, då sucralos inte bryts ner i kroppen utan förs vidare ut i naturen.Fun Light började faktiskt också med sucralos, men smög tillbaka till aspartam.
Men varför gå över ån efter vatten för att få bukt med myror? Det är helt rätt att de dör av Fun Light, just därför att det innehåller aspartam. Men jag tycker inte man ska gynna Procordia som producerar och säljer Fun Light, som bara innehåller vatten, syntetiska smaker och aspartam. Den produkten borde bort från marknaden. Men det är upp till konsumenterna att se till att inte köpa den.
Aspartam är ett nervgift. Men så rycker Livsmedelsverket ut till försvar av både Fun Light och aspartam, sin vana trogen. Deras toxikolog Nils-Gunnar Ilbäck säger i DN – ”Att sötningsmedlet skulle döda myror verkar svårt att tro. Men myror andas med trakéer och det verkar inte osannolikt att myror och andra insekters andning täpps till av trögflytande lösningar.”
De lugnar alltid för sötningsmedel, azofärgerna och glutamat, samtidigt som de varnar för naturligt smör, dock ej margarin! Hur ska vi kunna lita på dem?
Tillåt mig nu avslöja att Ilbäck har helt fel. Dels är inte Fun Light klibbigt, så det där med att det sätter igen trakeerna var lite långsökt. Men de dör effektivt av ett pulver. Själv har jag sedan många år använt Canderel, ett sötningsmedel i pulver som är baserat på aspartam. Det är mycket billigare än Myrr. Myrorna känner den söta smaken och bär ner det till drottningen och övriga nere i myrboet och sen är de borta, likaså det vita pulvret jag stött ut i växthuset.
Canderel säljs i livsmedelsbutikerna och är ett sötningsmedel som man doserar teskedsvis i sitt kaffe eller te.
Problemen jag hade var dels i växthuset, där myrorna invaderade alla krukor och la sina ägg i krukorna så växterna dog. Sen poppade det upp myror överallt och de gjorde högar med jord på gräsmattan och i stenpartiet, också för att lägga äggen, för att få solvärmen. Det passade inte mig och min trädgård.
Så jag kan intyga att aspartam fungerade bra på myrorna, men köp för den skull inte Fun Light utan Canderell och lägg ut det som pulver, i stället för Myrr
Vi gör det med ägg
2008-09-12
Ja man kan göra mycket med ägg. Allt från att kasta ruttna ägg på någon till att välja rätt ägg och enkelt påverka samhället och den hållbara utvecklingen. Ägg är dessutom ett utmärkt livsmedel, fullt med näring, nyttig mat och BILLIG. Ägg skapar inte mycket sopor, bara komposterbara skal och köper man dem i paket så är det återvunnen pappersmassa som kan återvinnas igen.
Vi har just släppt ett nummer av KONSUMENTrapporten till våra medlemmar med sensationella slutsatser. Prisundersökningen har släppts och medlemmarna får den nu och kan kolla upp lokalt, men redan nu kommer en sensationell slutsats.
För bara ungefär 100:- per år kan du medverka till att förändra samhället och marknaden och förhållandet för hönorna radikalt. Om alla skulle göra det så vore det en revolt på marknaden och en förskjutning och en välkommen skärpning av konkurrensen. Efter mycken vånda och många års debatt och kampanjande har de s k buräggen nästan försvunnit. Men det finns ibland hos mindre samvetsfulla handlare, som importerar sådana billigt från Finland, som köpte upp de svenska numera förbjudna burarna.
Jag minns det enorma arbete som lagts ner i 10-tals år för att göra det lite drägligare för våra värphönor, men fortfarande har vi stannat vid en kompromiss, de inredda burarna, som är lite bättre men fortfarande är hönorna inburade hela sitt liv.
Större delen värphönor är numera frigående i stallar men utan tillgång till utevistelse och får konventionellt foder. De KRAV-märkta äggen kommer från hönor som dessutom har tillgång till utevistelse dagtid samt ekologiskt foder. Så varför inte gå hela vägen, det kostar så lite.
Vad kom nu fram av prisundersökningen på ägg?
Jo för det första:
att genomgående var Willys och LiDL bäst på priserna och hade ett lagom sortiment.
Vi behöver inte 20-talet varianter för att göra det komplicerat att välja. 6, 10, 12, 15, 18 och 24-pack, XS,S,M,L och XL i storlekar och så det vilseledande, av Konsumentverket påbjudna, prisangivelsen kr/ägg. Ägg är olika stora och jag hittade ägg från 45 till 97 gram. Vad väljer man om man ska följa recepten som skriver ”tag 3 ägg…” ?.
Prisskillnaden mellan KRAV-märkta ägg och frigående inne låg på i runda tal (hos Willys!) på runt 50 öre per ägg. Nu kommer den sensationella slutsatsen:
Köp bara KRAV-märkta ägg!
Gör man av med 200 ägg om året blir din insats (om du handlar hos Willys!) för att radikalt ändra äggmarknaden bara en 100-lapp om året! Tänk så billigt och enkelt vi skulle kunna åstadkomma något snabbt och bra, som samhällets funktioner, myndigheter och politiker inte klarat av!
Men ännu intressantare är att om du handlar ägg från ”frigående” på Konsum/COOP eller ICA är de för 10 pack bruna bara 3 öre billigare per kilo än Willys KRAV-ägg på min ort. Alltså byt butik och det kostar dig inget, men du bidrar till att öka konkurrensen och på sikt släppa ut hönorna ur burarna (inredda burar) och tillgång till utevistelse för de frigående i stall samt ekologiskt foder!
Bara byta butik! Tänk så enkelt vi konsumenter kan förändra vår och hönornas värld! Men det gäller ju att veta och här är ett exempel på hur vi gemensamt kan få fram fakta för att välja bättre och mera medvetet. Tillsammans kan vi konsumenter påverka, snabbt och billigt just genom att samarbeta i en vaken och framåt organisation och lokala grupper.
Det kommer flera prisundersökningar och här har vi mycket att tjäna. Vårt mål är 30 % ner för kostnaderna för maten. Läs mer på vår hemsida: http://www.konsumentsamverkan.se
och bli en av oss.
Och njut av mera ägg, utan tillsatser, glutamat, azofärger eller sötningsmedel. Din plånbok nickar och håller med.
Konsumera "lagom"
2008-08-28
Att konsumera "lagom" är inte lätt. När alla portioner är lika stora, antingen man äter ute eller köper en färdig portion. Gör man som man blivit lärd "ät upp nu det du har på tallriken" riskera man att gå upp i vikt, eller som debatten nu börjar fokusera "släng inte mat" då riskerar man få ont samvete.
Karin Ahlborg skriver i Aftonbladet 28 augusti "Minska lunchberget" på sitt sedvanliga pigga och raka sätt och sätter tummen på problemet. Alla portioner är lika stora oavsett hur mycket man bör äta och resten SKA slängas, får ej tas med i "doggy bag" för senare konsumtion. Problemet med buffé å andra sidan är att det skapar ett "måste" att ta för sig så mycket man kan pressa ner. Vem går ifrån ett smörgåsbord halvmätt?
Det där med lagom finns inte.
Vi slänger för mycket mat - det skrev vi redan 2006 om, de 900 000 ton mat som går i soporna. Mjölk däremot, som närmar sig bäst-före-dagen, går ner i slasken direkt och är inte inräknad i den summan! I dagarna kom debatten i gång om vad det kostar i koldioxidutsläpp, men man kan ju räkna på vad det kostar i kronor och arbetade onödiga timmar också och det är två arbetsmånader till vilken nytta?. Vi "slänger i oss" för mycket mat också och dricker en massa onödiga läskiga drycker med mycket socker och kalorier, det sätts till smakförstärkare till en massa mat för att vi ska äta mera och vips så har vi det andra problemet med övervikt och fetma. Ja det är inte lätt att vara lagomkonsument.
Får jag därför föreslå att vi börjar tänka till före och byter ut ordet "konsuMERA" mot "KONSUmindre". Det är den enklaste vägen, det skapar inga biverkningar vare sig på kroppen eller i miljön eller klimatet. Risken att dö av svält är inte så stor i vårt land, men risken att dö av "för mycket" är desto större och odiskutabel.
Det gäller att ställa om "gasreglaget" och trycket på gaspedalen men det är ju inte så lätt i ett samhälle där allt är tillåtet för att öka tillväxten, med hjälp av en massa mer eller mest fånig reklam - 2 för 30:- och liknande. Hela systemet behöver ses över om vi inte alla ska hamna på operationsbordet för att reducera magen eller få problem med sopbergen. Ingetdera är lösningen, men KONSUmindre borde vara vägen.
Ta bort det där med barnportioner. Inför STOR, MEDIUM och LITEN, precis som för ölglasen så får vi betala efter vad vi begär och då är vi lättare inne på vägen att KONSUmindre, för då kostar det mera att konsuMERA.
Ännu en skinkfabrikant överger glutamat
2008-08-21
Nu är det på modet, glutamatfri skinka! Har nu hittat ett tredje fabrikat med tydlig märkning om ”glutamatfri”. Det är
Bröderna Hansson som går ut och marknadsför sig tydligt med det egna märket ”Fri från Glutamat E 621”.
Eftersom konkurrenterna brukar ha koll på varandra rensar nu branschen upp marknaden och vi hoppas, att efter ett par års kampanjande mot glutamat, att tillsatsen glutamat E 621 – E 625 snart är ett minne blott i alla livsmedel som ”förbättrat” smaken med detta neurotoxin.
Fortsätt att kolla innehållsförteckningarna och köp inget med glutamat E 621.
Bojkottar vi det dåliga blir det bättre!
PS. Just nu fick jag in en uppgift om en stor köttbullstillverkare Konsum Värmland, som kommer att byta till en ny krydda UTAN GLUTAMAT! Hur har alla de övriga det, står inget om glutamat i deras innehållsförtekningar?Så nu går tåget i expressfart!!!
Läs de tidigare inläggen om glutamatfria produkter på bloggen:
20080812 Ännu en jätte på skinkor har slutat med glutamat:
20080723 Som vi har kämpat för att få bort glutamat:
Kräfttester i tidningarna dålig konsumentupplysning
2008-08-20
Ja nu har kräftpremiären gått av stapeln och de stora tidningarna har publicerat sina domar över något som inte borde testas - spaden. Testpanelerna har kommit fram till helt olika resultat, ofattbart olika resultat t o m, kanske beroende på allt för många amatörer i testpanelerna. Ska dessa tester vara till någon vägledning bör jipporeportagen undvikas. Men genomgående tycker man att det var mycket dåliga kräftor i årets utbud. Egentligen var inte kräftorna så dåliga men ursprungsspadet var på många under all kritik, även bland de dyraste och färska. Märkligt att leverantörerna inte kan lära sig koka kräftor. Det minsta man borde kunna kräva är att de testar sina egna alster innan de släpper ut dem på marknaden. ULLMO lyckades besätta de tre sämsta testrresultaten - en prestation!
Bort med amatörerna och skojarna från marknaden!
Nu har jag också testat, men mest för att jämföra med testerna. På ett paket stod det ”kokt i dill” men det hade nog varit rättare att skriva ”kokt i vatten med salt”. Dillen log nog kvar i köket, för någon dillsmak kunde jag inte känna.
Egentligen skulle man inte testa kräftor med sin egen ursprungliga lag, utan koka ny lag och låta dem ligga till sig ett tag. Att testa kräftor i ursprungslagen saknar egentligen värde, då de allra flesta kokar om dem. De som inte kokar om dem godtar nog vad som helst och kan inte bedöma dem. Det är bara några enstaka märken av färska kräftor och för stinna plånböcker, som kan avnjutas utan att ha lagts i ny lag. Men frågan är om dessa är värda sitt pris? Testade svenska signalkräftor av märket Smålandskräftan. 20:- styck kostade dom och var lite väl så små. Mycket kött i klorna, som signalkräftor brukar ha, men tyvärr var de rätt lösa och fadda, något överkokta. 345:- kilot, så det blev en engångsföreteelse. Det fanns i och för sig färska, pastöriserade i mellanklass, spanska av arten Procambarus clarkii, röd sumpkräfta, men de kom inte upp i klass med de billigare i fryspaketen efter ny lag. Så egentligen är mitt råd (om du inte kan bada i pengar eller ska impa på vännerna) köp de billiga kinesiska ”småjumbo” (sumpkräftorna) och koka ny lag och låt dem dra minst i ett dygn.
Här är min nya favoritlag: 3 liter vatten, ½ Porter, 3 sockerbitar, 1 dl grovt havssalt (akta dig för fint salt med jod!) samt 3-5 stora riktiga dillkronor med fröbildningar och inte blommade med gult pulver. (Jag tar inte med stjälkarna, de ger en aning hösmak, så de fryser jag och sparar till potatiskoken.) Koka lagen i 10 minuter och tag sedan upp dillkronorna och lägg i 3 nya samt de avrunna och tinade kräftorna. Låt kräftorna svalna i lagen, kyl sedan t ex med kylklampar, som bytes ibland för att hålla kylan (om du inte har gott om plats i ditt kylskåp förstås!
Det sägs att frysning förstör lite av konsistensen, men det är knappast märkbart, jämfört med vad man vinner på att koka ny lag, med dill!
Så lite kräftskola.
Det finns i stort sett fyra sorter:
Flodkräfta från våra nordiska vatten, (Astacus astacus)
Signalkräfta, den inplanterade, med vita fläckar på klorna, (Pacifastacus leniusculus)
Turkiska smalklokräfta, kallas ibland bergssjökräfta, (Astacus leptodactylus)
Röd sumpkräfta, de flesta kommer från Kina, (Procambarus clarkii)
Jag har samlat ihop lite mer fakta från Fiskeriverket och Svensk Fisk, som jag länkar till här.
Det här är en bra grund, så vet man vad man köper.
Nu till tidningarnas kräfttester!
Här är länkarna till de större, Aftonbladet kan bara läsas som Plusmedlem
Dagens Nyheter: Svenskt regerar på årets skivor
Svenska Dagbladet/Tasteline: Stora kräfttestet 2008
EXPRESSEN/Allt om mat: Kändispanelen väljer svenskt
Aftonbladet: Expertpanelens betyg på vinnarkräftorna:
Göteborgsposten Kräftor 08
Aftonbladet hade en jämförelse mellan dessa tester den 14 augusti och då blev man definitivt inte klokare.
Hur kan testpanelerna t ex bedöma Pandalus kinesiska från 0 till 5, ICAs kinesiska Jumbo från 0 till 4
ICAs Turkiska bersjökräftor fråm 0 till 4
Den billigaste jag hittade för 48:10 var Seacolds kinesiska, som var helt OK i ny lag, bland alla under 200:-
Bottennappet var Ullmos spanska sumpkräftor, som var fullständigt oätliga, som disktrasa. Har Ullmo ingen egen kontroll och provsmakning? Det verkar inte så! Men så kom Ullmo sist och näst sist i ABs översikt också.
Så, enkelt sammanfattat: billigaste (48:10) hos Willys, Seacolds Jumbo, sumpkräftan från Kina i ny lag blev mitt val, Ullmos kan man helt bortse ifrån! Och jag kan definitivt avstå också alla över 200:- och även avstå att försöka tolka alla testerna.
Gårdsskinka görs i fabrik med kärlek och glutamat
2008-08-13
Här har vi en klassisk ”kvalitetsskinka” med glutamat/smakförstärkare, med sälta (= låg salthalt?) och som tillverkats i en charkfabrik. Alltså inte hemma på gården! Men tillagad med omsorg och kärlek enligt gammal tradition, med 7 tillsatser med E-nummer samt hydrolyserat växtprotein (majs), arom och kryddextrakt.
Det börjar bli lite tjatigt med all kärlek i en massa mat, i bröd och i skinka. I och för sig lägger man det ena på det andra, så skapas en smörgås, enligt gammal tradition. Var det här med kärlek och gammal tradition inte nog utan man måste hotta upp skinkan med glutamat/smakförstärkare? Som om inte skinka, lagad med omsorg, smakar som skinka ska smaka? Skojar ni med oss konsumenter?
Till råga på allt påpekas på prioriterad plats att skinkan är ”utan tillsatt socker eller annat sötningsmedel”. Rör inte detta sig om en s k ”fri-från-märkning” som man bör undvika. I vart fall brukar man väl inte söta skinka med sötningsmedel.
Som ett led i folkupproret ”Rädda vår mat” ber vi här att få slippa smakförstärkaren glutamat, de onödiga tillsatserna med E-nummer, innehållslösa påståenden och floskler och gärna också slippa upplysning om vad som inte ingår (utom för glutamat, där det verkligen är en viktig upplysning).
Schysst i alla fall Ridderheims att ni talar om att skinkan inte är gjord hemma på eran gård, utan tillverkad på Direkt Charks fabrik i Göteborg.
Ännu en jätte på skinkor har slutat med glutamat
2008-08-12
Nu har Pärsons ”tunna skivor” också slutat använda glutamat i skinka, i vart fall i sin rökta gourmetskinka. På Lönnebergas skinka finns inte glutamat med längre på innehållsförteckningen, så kanske har de också hoppat av glutamat-tåget. Det går åt rätt håll.
Här en bild på symbolen och framsidan på paketet.
Så sent som 23 juli skrev jag i bloggen om Jakobstads skinkor, som var först, vad jag vet, med att tydligt märka det med
en ”fri-från-symbol”.
Just nu i skrivande stund får jag ett mail som berättar att en av de stora på chips arbetar på att ta bort glutamat/smakförstärkare ur sina produkter. Det verkar som producenterna ha gått på slentrian att stoppa in denna tillsats i vår mat, upplysta av säljarna av dessa tillsatser hur bra de är och att ”alla väljer ju att sätta till det för smakens skull”.
Det lönas sig att kämpa och du som läser detta kan göra ditt, ring eller maila till producenterna, som har glutamat i sina produkter och kräv att de slutar. Så går det snart som det gick med de delvis härdade fetterna (som innehöll transfetter), de försvinner mer och mer och det är konsumenttryket som påverkar.
Se hela kampanjen ”Rädda vår mat” på hemsidan
Vill du läsa mer om just vår kampanj mot glutamat kan du gå till vår hemsida direkt till avsnittet om glutamat.
Det här blir höstens stora satsning, att tala om för produenterna hur vi konsumenter vill ha vår mat - det är vår tur nu - att ställa krav på det vi betalar!
Soppmixen från ”Säsongens skörd” eller tjäna 65 %
2008-08-10
Denna produkt har redan figurerat i våra granskningar, det var den som möglade i god tid före ”bäst-före-dagen”. Läs på vår hemsida:
Men nu ska vi räkna lite på vem som tjänar på att inbilla oss att det är för vår bekvämlighet man ”utvecklar” sådana här produkter.
Vem har nytta av Soppmixen? Kanske den som inte kan koka en grönsakssoppa. Nej den stora nyttan har ”produktutvecklarna”, packarna och handeln, genom att lura av oss konsumenter mera pengar och marknadsföra det som bekvämt.
Att koka och äta en grönsakssoppa är verkligen en klimatriktig maträtt och hälsomässig också, men då får vi faktiskt lära oss att handla i lös vikt och göra lite hemma också. Varje extra krona som vi spenderar är en utmaning för kassa och klimat, här rör det sig om 200% helt i onödan. 15:- i pengar mer för att vara lat och bekväm, alltså 22:90 mot c:a 8:-
Lätt spara 30 %? Ja i detta fall faktiskt 65 %, så det är bara att tänka till.
Lägg sedan till lite lätt brynt gul lök, lite linser eller bönor för proteinernas skull, en näve persilja och du har en gudomlig soppa, i st f ”Soppmixen”
Se här jämförelsen mellan 3 butiker:
Butik soppmix morötter purjo palstern rotselleri tot
Innehåll kg 0,500 0,308 0,035 0,062 0,097
Priserna är per förpackning/och per kilo, priserna för ingredienserna/kg och för innehållet
Konsum 22:90/45:80 16:90/5:20 19:90/0:69 59:90/3:65 34:90/3:37 12:91
ICA fanns ej 14:90/5:13 24:90/0:85 49:90/3:09 29:90/2:88 11:96
Willys 19:90/39:80 9:90/3:04 12:90/0:44 35:90/2:22 22:90/2:21 7:91
Handla i lös vikt på Willys för 7:91 och det blir 15:- billigare än ”Soppmix” på Konsum, eller
12:- billigare än ”Soppmix” på Willys
Det blir 151 % dyrare att köpa ”Soppmix” på Willys mot att köpa i lös vikt där eller
189 % dyrare att köpa ”Soppmix” på Konsum än att köpa i lös vikt på Willys.
Det är 15 % dyrare att köpa ”Soppmix” på Konsum än på Willys.
Det blir 63 % dyrare att köpa i lös vikt på Konsum mot hos Willys.
”Säsongens skörd” som packat ihop grejerna får troligen 12:30 för ”Soppmixen” när de säljer den till Willys och har en kostnad för råvarorna på cirka 3:- och lägger alltså på 9:30 för sitt jobb, medan odlarna endast får 3:- för sitt jobb. Alla priser är före moms i denna kalkyl. Willys tjänar 4:30 per förpackning ”Soppmix” mot 2:20 på motsvarande mängd grönsaker, före moms.
Både mellanledet, packare och butik tjänar totalt 13:60 på ”Soppmix” mer än de 3:- odlaren får för sitt troligen mera omfattande jobb. Allt detta är möjligt för vi konsumenter är lata (bekväma) eller okunniga och har inte fått lära oss i hemkunskapen eller hemma hur man kokar en enkel grönsakssoppa. Men vi kan göra det ännu värre för oss, köpa soppan på burk, Findus Grönsakssoppa på Konsum 16:50 (hos Willys 14:40) och bara värma. Då blir det 4,9 till 8 gånger dyrare, beroende på om man köper grönsakerna i Konsum eller Willys. Vi måste alltså arbeta mellan 5 och 8 gånger mer för att slippa skära lite grönsaker och koka dem hemma. Detta är skattefria inkomster vi kan få, snabbt, lagligt och enkelt.
Räknar vi på kaloripriset (kr/100kal) kostar Findus burk 16:86 att jämföra med vår genomsnittliga konsumtionen c:a 1 kr/100 kal eller 2:60 för ägg eller 0:25 för hemkokt ärtsoppa utan kött. En skillnad mellan den hemkokta ärtsoppan och Findus grönsakssoppa på 68 gånger för samma energiinnehåll. Glasburk med lock vägde 295 gram, grönsakerna 210 och resten vatten. Glasburk och lock har producerats och använts en gång sedan är det vårt oavlönade jobb att källsortera för återvinning, för klimatets skull. Vore det inte bättre köpa grönsakerna i lös vikt, för plånboken och miljön?
Ja, äta bör man annars dör man, men man måste också räkna för att kunna överleva. Det tjänar vi som konsumenter på men inte näringslivet och tillväxten, som om vi vore till för dem och inte tvärtom.
Omega-3 nu i allt mellan himmel och jord - men bäst från havet
Det här inlägget passar bra i Chicken Race !
Som alltid när något börjar bli känt som nyttigt, hänger de mindre seriösa på och ska åka snålskjuts och vilseleder oss intet ont anande konsumenter. Hur kan man blanda in Omega-3 i bröd, spaghetti, drinkar eller margariner? Jo man luras. Ändå är det sant. Det finns ju Omega-3 av olika slag, en del kommer från vegetabiliska oljor, lika väl som Omega 6. Balansen mellan dessa är viktig för att Omega 6 inte ska bli skadlig, om man nu håller sig till de vegetabiliska oljorna. Här finns de billiga oljorna som solros- och majsolja, med högt innehåll av Omega-6, alltså varning!
Den så nyttiga omega-3 oljan ska ha ursprung från havet, från fisk. Fisk är bäst på att lagra upp de långa DHA och EPA fettsyrorna från mikroalger. Eventuellt får vi en del också från hönsägg eller kött från betesdjur. Dessa landlevande djur har en viss förmåga att omvandla de korta till de långa. Men från fisk får vi den övervägande delen långa omega-3-fettsyrorna. Människan kan endast omvandla någon procent av de vegetabila omega-3 till de långa DHA och EPA som vi har så stor nytta av.
Lite fettlära kan du läsa på intressant och lättläst Johannas blogg här
samt om fettsyrabalansen på samma blogg.
Mera om omega-3 finns på Wikipedia
Livsmedelsverket har också en genomgång om omega-3- och omega-6-fettsyror
Men nu ska det handla om "den vilseledande marknadsföringen!"
Dels den 22 februari 2008
"Sill bättre än berikad mat"
"Omega-3 säljs med falska löften" Reklamen för en rad omega-3-produkter i matbutikerna bryter mot branschens egna regler och lurar kunderna. Vanligaste felet: att påstå att omega-3-fett från raps och linfrö skyddar hjärtat.
"Så gjorde SvD granskningen"
EXPRESSEN skrev den 28 april "Här är den riktiga omega-3 maten" och bl a att 311 knäckemackor eller 25 kilo kokt pasta måste du äta av de nya trendiga omega-3 varorna för att få samma dos nyttigt fett som i en liten, liten, sillbit.
- Marknadsföringen av de nya omega-3 produkterna är vilseledande, säger livsmedelsprofessorn Ann-Sofie Sandberg.EXPRESSEN skrev också "Maten med de nyttiga fetterna"
Egna påhittade symboler börjar synas på allt fler produkter, även på margariner. Ofta talar man om att margariner görs på rapsolja, innehåller omega 3 och så lite i skymundan "vegetabiliska oljor/fetter". Kolla då balansen mellan omega-3 och omega-6 i närinsdeklarationen! Högt innehåll av omega-6 tyder på att oljor som solros-, majs eller linfröolja är inblandade. Då kommer omega-3 också från dessa oljor. Man kan också dölja palm- och kokosfett under beteckningen vegetabilisk olja/fett.
Under "Debatten om matfetterna" på vår hemsida har vi samlat en hel mängd länkar av intresse om
där finns bl a vad som även publicerats i våra nyhetsbrev SKN
och den 22 februari "Reklam lurar oss att köpa Omega- 3 på falska grunder"
Köp aldrig någon produkt som deklarerar "vegetabilisk olja/fett" utan att speca vilket fett det är. läs mera här.....
Nu kommer Carlshans Mejeri tillbaka med sitt "gottgottigottgott" med Omega-3 påståenden på sina margariner
och Unilevers gör det lite mer med smygande påståenden om 3 olika fetter,
som inte ska blandas ihop med Omega-3 eller vara ”viktiga för normal tillväxt och utveckling”, ett mycket tvivelaktigt hälsopåstående.
Så har vi då Konsumbagarens bröd med namnet Omega-3, t o m "rikt på omega-3" står det runt hela påsen.
Innehållsförteckningen är inte läsbar, med vit text på orange botten. Men där står i alla fall att det innehåller omega-3 fettsyror. Ingen mängdangivelse, bara "rikt på" runt påskragen. Ingen uppgift heller om ursprunget, från vilken olja. Vegetabiliskt fett är ingen upplysning, är det raps-, solros-, majs- eller linfröolja? Eller palm- eller kokosfett?
Hur löser vi nu detta problem, med förvirringen mellan de vegetabila omega-3, de korta och de marina med långa omega-3? Tills vidare får vi hålla till godo med att informera och nu har vi gjort vårt. Vi fyller på med nya missbruk när vi hittar och så väntar vi på en "Marin Omega-3" märkning på frivillig väg inom det närmaste. Men håll ögonen öppna så länge och var lite kritisk mot alla påståendena.
PS. Har lagt detta inlägg på min blogg då det är semester på kontoret och jag kan inte få ut det på hemsidan direkt, men vi lägger der där så fort vi kan. Ha en skön sommar och njut av de feta fiskarna, resten kan du hoppa om du vill ha mera omega-3 av rätt slag.
Bengt
Som vi kämpat för att få bort glutamat från livsmedel
I april 2007 la vi ut faktamaterial på Sveriges Konsumenter i Samverkans hemsida om glutamat,
smakförstärkaren, som är ett neurotoxin och inte ska behövas om råvarorna är bra. Det fanns i så mycket mat att vi inte kunde lägga upp en svart lista, som vi med framgång gjort för de delvis och fullhärdade fetterna. Men vi fick bra draghjälp av media.
I dagens Svenska Dagbladet hittar jag en helsidesannons från Jakobsdals som rör Bror Jakobs rökta skinka.
 |
|
Håller just på med en test och genomgång av marknaden men är inte färdig. Skulle behöva hjälp av många fler att kartlägga hela svenska marknaden.
Vill du hjälpa till? Hör av dig i så fall till mig på
[email protected]
Kan i vart fall redan nu intyga att Jakobsdals ”Bror Jakobs” skinka smakar verkligen riktig skinka, bäst av alla. T o m Lönnebergas skinka, den med traditionerna, får rejält med stryk. Många av de billigare pressade skinkorna kommer vi att avråda ifrån, då de saknar skinksmak, men är laddade med glutamat.
Dr Annika Dahlqvist skrev redan 2005 i ett blogginlägg om glutamat och citeras i Kolhydrater.iform.se
Citerar här:
- ”Glutamat går till bukspottkörteln och ökar insulin-produktionen, det går också till hjärnan och ökar aptiten. Det är därför mycket smart av livsmedelsproducenterna att använda Glutamat eftersom det får oss att äta mer, särskilt av deras mat.
Möjligen är glutamat-tillsatserna en bidragande orsak till fetmaexplosionen i västvärlden?”
Varför finns inte detta beskrivet i forskningsrapporter? Vet någon i så fall om det, så tipsa oss.
Det låter ju bestickande och jag är ganska övertygad om sambandet. Den explosionsartade ökningen av glutamatanvändningen sammanfaller med diabetesutvecklingen och margarinindustrins skrämsel om kolesterolet, som i sin tur sammanfaller med lanseringen av ”gödningskosten”
med mycket kolhydrater och mindre fett (i vart fall animaliskt naturligt fett). Insulinet är ett hormon som hjälper till att inlagra kolhydraterna som fett i kroppen. Ökad insulinproduktion i bukspottkörteln är alltså inte vad vi ska sträva efter, snarare motverka och det gör man just genom att öka fettintaget och minska intaget av de snabba kolhydraterna från sockerarterna och spannmål (bröd).
Här har vi Livsmedelsverket igen inblandade. Så fort media började skriva om glutamat var de snabba och dementera på sin hemsida att glutamat inte var farligt. Även i media bemötte de kritiken.
Lägg därtill Livsmedelsverkets kostråd för mera frukt och grönt (med mycket sockerarter i frukten) och mera bröd (snabba kolhydrater) samt att minska på fettintaget, så framstår det tydligt att vi verkligen behöver nya kostråd och det snabbt!
Ja det blev en lång tillbakablick, men behövlig. Nu kommer knorren!
I regelverket för märkning och hälsopåståenden får man inte använda just ”Fri från-argumentet” och allmänt ska man tala om vad som ingår och inte vad som inte ingår. Men nu har vi ett intressant exempel här med Jakobsdals glutamatfria skinka.
Eftersom de flesta paketen med skivad skinka innehåller glutamat anser vi att det är motiverat att använda ”fri-från-argumentet”. Det är inte jämförbart med fallet med knäckebrödet och märkningen ”utan tillsatt socker”. Med tanke på här ovan anförda diskussion om glutamatets hälsofaror är det ännu mer motiverat att just påpeka ”fri från glutamat” och detta är verkligen viktig konsumentinformation och ska inte bromsas av Livsmedelsverket.
Vår fristående konsumentorganisation, i vart fall, ställer oss helt bakom detta ”brott mot reglerna” och vill verkligen att flera fabrikanter ställer upp och skryter med sin kvalitet och frihet från glutamat, inte bara skinkproducenterna utan alla som tidigare har haft glutamat i sina produkter. Jag vet att Campbells och Blå band har tagit bort glutamatet och skriver det på sina paket, i texten.
Hoppas verkligen att ingen får för sig att anmäla Jacobsdals för deras djärva undantag från reglerna och ”fri-från-märkning”. Hoppas också att fler börjar använda relevanta påståenden om ”frihet” eller att de ej använt vissa saker eller processer vid produktionen av sina ”konsumentvänliga” produkter.
Våga vara duktiga! Så roligt att vi äntligen kan få ägna oss åt att berömma ett företag för ett bra initiativ.
Det är annars så lätt att hitta fel, inte för att vi bara letar men de är ju så många.
Får vi överräcka ”Gröna KonsumentNyckeln” till Jacobsdals, som en uppmuntran och ett erkännande. Jag kommer själv i fortsättningen att enbart frossa med Bror Jacobs skinka och inte falla för billigare skinkvarianter, klistrade, limmade eller glutamatladdade ”lurprodukter”.
Det är ju dessutom ett bra alternativ för oss som fortfarande äter kött men som ska hålla borta de snabba kolhydraterna!
PS.
Ett bantningsråd: Bre rikligt med smör på en tjock fet ostskiva och lägg en dubbel Bror Jakobs skinkskiva på, så har du en bra LCHF-macka!
KRAV-märkt skräp i grön påse!
2008-07-18
Ska man inte kunna ställa högre krav på KRAV-produkter?
Fjolårets morötter i påse märkt "Säsongens skörd" och KRAV. Vilken värld vi lever i.
Nu är måttet rågat, kan inte tiga längre. Och 24:90 dessutom – för att bli f-b.
Köpte påsen 16 juli och fotade innehållet i dag 18 juli. (Samma år!)
Bedöm själv. 5 avbrutna morötter. Mycket blandade storlekar, många skadade, krokiga och definitivt inte nyskördade i år. Det är en skandal att SABA Frukt & Grönt använder ett varumärke som ”Säsongens Skörd”, det är också vilseledande. Läs mer om ”strategin” . Man borde inte få registrera varumärken som inte stämmer i verkligheten. Ett annat exempel är företaget ”Skånekött” som sålde danska skinkor.
Det är vilseledande märkning och märken och varumärken. Det är skit att sälja skräp under KRAV-märket och att KRAV inte borgar för kvalitet. I detta fall får man inte ens veta vem som är odlaren, bara den som packar för SABA. Det är skit att lura mig med morotspåse med KRAV-märke och namnet ”Säsongens Skörd”, när innehållet inte ens passar som hästmat. Det är lögn att påstå att det är årets morötter, för det gör man.
Det är också skit av Konsum att sälja sånt här lur. Inte ärlig mat till rimliga priser.
24:90 – nej dra ……….
Kollar miljökontoret (som ska ha hand om tillsynen) sånt här? Nej.
Kollar Livsmedelsverket (som inte har hand om kontrollen) sånt här? Nej.
Kollar Konsumentverket (vilseledande marknadsföring) sånt här? Nej.
Kollar Konsum vad de köper in? Tydligen inte. Man pressar heller inte priser tydligen.
Vem ska kolla det då? Jo jag själv, men det syntes inte genom påsen, så jag köpte och kollade och blev upprörd. Därför vill jag varna och skapa debatt, annars händer ju ingenting.
Läs om den stora satsningen ”Rädda vår Mat” som vi i Sveriges Konsumenter i Samverkan dragit igång. Vi ska inte acceptera vad som helst, vi måste slå larm, varna varandra och ifrågasätta de som är ansvariga och som kan producera, packa, och ha mage att saluhålla sånt här. Det här är inte det enda exemplet, trots att Agneta Dreber, vd för Livsmedelsindustrierna, nyligen sa i en radiointervju att ”det finns inga företag som vill lura konsumenterna – det måste röra sig om ett enstaka misstag i så fall”.
Det är inte en enstaka påse morötter som skapar ett ”folkuppror”, det är attityderna, de upprepade ”misstagen”, den bristande kontrollen och efterlevnaden av alla fagra löften. Vi är många som är trötta på att ständigt luras och behöva vara på vår vakt och kolla allt.
Vad är all reklam annat än lögner? Skippa den tills vi kan lita på informationen och helst också innehållet i de vackra påsarna/paketen.
Du som är konsument, häng med nu i upproret!
Och sprid uppropet om upproret!
