Omega-3 nu i allt mellan himmel och jord - men bäst från havet
Det här inlägget passar bra i Chicken Race !
Som alltid när något börjar bli känt som nyttigt, hänger de mindre seriösa på och ska åka snålskjuts och vilseleder oss intet ont anande konsumenter. Hur kan man blanda in Omega-3 i bröd, spaghetti, drinkar eller margariner? Jo man luras. Ändå är det sant. Det finns ju Omega-3 av olika slag, en del kommer från vegetabiliska oljor, lika väl som Omega 6. Balansen mellan dessa är viktig för att Omega 6 inte ska bli skadlig, om man nu håller sig till de vegetabiliska oljorna. Här finns de billiga oljorna som solros- och majsolja, med högt innehåll av Omega-6, alltså varning!
Den så nyttiga omega-3 oljan ska ha ursprung från havet, från fisk. Fisk är bäst på att lagra upp de långa DHA och EPA fettsyrorna från mikroalger. Eventuellt får vi en del också från hönsägg eller kött från betesdjur. Dessa landlevande djur har en viss förmåga att omvandla de korta till de långa. Men från fisk får vi den övervägande delen långa omega-3-fettsyrorna. Människan kan endast omvandla någon procent av de vegetabila omega-3 till de långa DHA och EPA som vi har så stor nytta av.
Lite fettlära kan du läsa på intressant och lättläst Johannas blogg här
samt om fettsyrabalansen på samma blogg.
Mera om omega-3 finns på Wikipedia
Livsmedelsverket har också en genomgång om omega-3- och omega-6-fettsyror
Men nu ska det handla om "den vilseledande marknadsföringen!"
Dels den 22 februari 2008
"Sill bättre än berikad mat"
"Omega-3 säljs med falska löften" Reklamen för en rad omega-3-produkter i matbutikerna bryter mot branschens egna regler och lurar kunderna. Vanligaste felet: att påstå att omega-3-fett från raps och linfrö skyddar hjärtat.
"Så gjorde SvD granskningen"
EXPRESSEN skrev den 28 april "Här är den riktiga omega-3 maten" och bl a att 311 knäckemackor eller 25 kilo kokt pasta måste du äta av de nya trendiga omega-3 varorna för att få samma dos nyttigt fett som i en liten, liten, sillbit.
- Marknadsföringen av de nya omega-3 produkterna är vilseledande, säger livsmedelsprofessorn Ann-Sofie Sandberg.EXPRESSEN skrev också "Maten med de nyttiga fetterna"
Egna påhittade symboler börjar synas på allt fler produkter, även på margariner. Ofta talar man om att margariner görs på rapsolja, innehåller omega 3 och så lite i skymundan "vegetabiliska oljor/fetter". Kolla då balansen mellan omega-3 och omega-6 i närinsdeklarationen! Högt innehåll av omega-6 tyder på att oljor som solros-, majs eller linfröolja är inblandade. Då kommer omega-3 också från dessa oljor. Man kan också dölja palm- och kokosfett under beteckningen vegetabilisk olja/fett.
Under "Debatten om matfetterna" på vår hemsida har vi samlat en hel mängd länkar av intresse om
där finns bl a vad som även publicerats i våra nyhetsbrev SKN
och den 22 februari "Reklam lurar oss att köpa Omega- 3 på falska grunder"
Köp aldrig någon produkt som deklarerar "vegetabilisk olja/fett" utan att speca vilket fett det är. läs mera här.....
Nu kommer Carlshans Mejeri tillbaka med sitt "gottgottigottgott" med Omega-3 påståenden på sina margariner
och Unilevers gör det lite mer med smygande påståenden om 3 olika fetter,
som inte ska blandas ihop med Omega-3 eller vara ”viktiga för normal tillväxt och utveckling”, ett mycket tvivelaktigt hälsopåstående.
Så har vi då Konsumbagarens bröd med namnet Omega-3, t o m "rikt på omega-3" står det runt hela påsen.
Innehållsförteckningen är inte läsbar, med vit text på orange botten. Men där står i alla fall att det innehåller omega-3 fettsyror. Ingen mängdangivelse, bara "rikt på" runt påskragen. Ingen uppgift heller om ursprunget, från vilken olja. Vegetabiliskt fett är ingen upplysning, är det raps-, solros-, majs- eller linfröolja? Eller palm- eller kokosfett?
Hur löser vi nu detta problem, med förvirringen mellan de vegetabila omega-3, de korta och de marina med långa omega-3? Tills vidare får vi hålla till godo med att informera och nu har vi gjort vårt. Vi fyller på med nya missbruk när vi hittar och så väntar vi på en "Marin Omega-3" märkning på frivillig väg inom det närmaste. Men håll ögonen öppna så länge och var lite kritisk mot alla påståendena.
PS. Har lagt detta inlägg på min blogg då det är semester på kontoret och jag kan inte få ut det på hemsidan direkt, men vi lägger der där så fort vi kan. Ha en skön sommar och njut av de feta fiskarna, resten kan du hoppa om du vill ha mera omega-3 av rätt slag.
Bengt
Som vi kämpat för att få bort glutamat från livsmedel
I april 2007 la vi ut faktamaterial på Sveriges Konsumenter i Samverkans hemsida om glutamat,
smakförstärkaren, som är ett neurotoxin och inte ska behövas om råvarorna är bra. Det fanns i så mycket mat att vi inte kunde lägga upp en svart lista, som vi med framgång gjort för de delvis och fullhärdade fetterna. Men vi fick bra draghjälp av media.
I dagens Svenska Dagbladet hittar jag en helsidesannons från Jakobsdals som rör Bror Jakobs rökta skinka.
 |
|
Håller just på med en test och genomgång av marknaden men är inte färdig. Skulle behöva hjälp av många fler att kartlägga hela svenska marknaden.
Vill du hjälpa till? Hör av dig i så fall till mig på
[email protected]
Kan i vart fall redan nu intyga att Jakobsdals ”Bror Jakobs” skinka smakar verkligen riktig skinka, bäst av alla. T o m Lönnebergas skinka, den med traditionerna, får rejält med stryk. Många av de billigare pressade skinkorna kommer vi att avråda ifrån, då de saknar skinksmak, men är laddade med glutamat.
Dr Annika Dahlqvist skrev redan 2005 i ett blogginlägg om glutamat och citeras i Kolhydrater.iform.se
Citerar här:
- ”Glutamat går till bukspottkörteln och ökar insulin-produktionen, det går också till hjärnan och ökar aptiten. Det är därför mycket smart av livsmedelsproducenterna att använda Glutamat eftersom det får oss att äta mer, särskilt av deras mat.
Möjligen är glutamat-tillsatserna en bidragande orsak till fetmaexplosionen i västvärlden?”
Varför finns inte detta beskrivet i forskningsrapporter? Vet någon i så fall om det, så tipsa oss.
Det låter ju bestickande och jag är ganska övertygad om sambandet. Den explosionsartade ökningen av glutamatanvändningen sammanfaller med diabetesutvecklingen och margarinindustrins skrämsel om kolesterolet, som i sin tur sammanfaller med lanseringen av ”gödningskosten”
med mycket kolhydrater och mindre fett (i vart fall animaliskt naturligt fett). Insulinet är ett hormon som hjälper till att inlagra kolhydraterna som fett i kroppen. Ökad insulinproduktion i bukspottkörteln är alltså inte vad vi ska sträva efter, snarare motverka och det gör man just genom att öka fettintaget och minska intaget av de snabba kolhydraterna från sockerarterna och spannmål (bröd).
Här har vi Livsmedelsverket igen inblandade. Så fort media började skriva om glutamat var de snabba och dementera på sin hemsida att glutamat inte var farligt. Även i media bemötte de kritiken.
Lägg därtill Livsmedelsverkets kostråd för mera frukt och grönt (med mycket sockerarter i frukten) och mera bröd (snabba kolhydrater) samt att minska på fettintaget, så framstår det tydligt att vi verkligen behöver nya kostråd och det snabbt!
Ja det blev en lång tillbakablick, men behövlig. Nu kommer knorren!
I regelverket för märkning och hälsopåståenden får man inte använda just ”Fri från-argumentet” och allmänt ska man tala om vad som ingår och inte vad som inte ingår. Men nu har vi ett intressant exempel här med Jakobsdals glutamatfria skinka.
Eftersom de flesta paketen med skivad skinka innehåller glutamat anser vi att det är motiverat att använda ”fri-från-argumentet”. Det är inte jämförbart med fallet med knäckebrödet och märkningen ”utan tillsatt socker”. Med tanke på här ovan anförda diskussion om glutamatets hälsofaror är det ännu mer motiverat att just påpeka ”fri från glutamat” och detta är verkligen viktig konsumentinformation och ska inte bromsas av Livsmedelsverket.
Vår fristående konsumentorganisation, i vart fall, ställer oss helt bakom detta ”brott mot reglerna” och vill verkligen att flera fabrikanter ställer upp och skryter med sin kvalitet och frihet från glutamat, inte bara skinkproducenterna utan alla som tidigare har haft glutamat i sina produkter. Jag vet att Campbells och Blå band har tagit bort glutamatet och skriver det på sina paket, i texten.
Hoppas verkligen att ingen får för sig att anmäla Jacobsdals för deras djärva undantag från reglerna och ”fri-från-märkning”. Hoppas också att fler börjar använda relevanta påståenden om ”frihet” eller att de ej använt vissa saker eller processer vid produktionen av sina ”konsumentvänliga” produkter.
Våga vara duktiga! Så roligt att vi äntligen kan få ägna oss åt att berömma ett företag för ett bra initiativ.
Det är annars så lätt att hitta fel, inte för att vi bara letar men de är ju så många.
Får vi överräcka ”Gröna KonsumentNyckeln” till Jacobsdals, som en uppmuntran och ett erkännande. Jag kommer själv i fortsättningen att enbart frossa med Bror Jacobs skinka och inte falla för billigare skinkvarianter, klistrade, limmade eller glutamatladdade ”lurprodukter”.
Det är ju dessutom ett bra alternativ för oss som fortfarande äter kött men som ska hålla borta de snabba kolhydraterna!
PS.
Ett bantningsråd: Bre rikligt med smör på en tjock fet ostskiva och lägg en dubbel Bror Jakobs skinkskiva på, så har du en bra LCHF-macka!
KRAV-märkt skräp i grön påse!
2008-07-18
Ska man inte kunna ställa högre krav på KRAV-produkter?
Fjolårets morötter i påse märkt "Säsongens skörd" och KRAV. Vilken värld vi lever i.
Nu är måttet rågat, kan inte tiga längre. Och 24:90 dessutom – för att bli f-b.
Köpte påsen 16 juli och fotade innehållet i dag 18 juli. (Samma år!)
Bedöm själv. 5 avbrutna morötter. Mycket blandade storlekar, många skadade, krokiga och definitivt inte nyskördade i år. Det är en skandal att SABA Frukt & Grönt använder ett varumärke som ”Säsongens Skörd”, det är också vilseledande. Läs mer om ”strategin” . Man borde inte få registrera varumärken som inte stämmer i verkligheten. Ett annat exempel är företaget ”Skånekött” som sålde danska skinkor.
Det är vilseledande märkning och märken och varumärken. Det är skit att sälja skräp under KRAV-märket och att KRAV inte borgar för kvalitet. I detta fall får man inte ens veta vem som är odlaren, bara den som packar för SABA. Det är skit att lura mig med morotspåse med KRAV-märke och namnet ”Säsongens Skörd”, när innehållet inte ens passar som hästmat. Det är lögn att påstå att det är årets morötter, för det gör man.
Det är också skit av Konsum att sälja sånt här lur. Inte ärlig mat till rimliga priser.
24:90 – nej dra ……….
Kollar miljökontoret (som ska ha hand om tillsynen) sånt här? Nej.
Kollar Livsmedelsverket (som inte har hand om kontrollen) sånt här? Nej.
Kollar Konsumentverket (vilseledande marknadsföring) sånt här? Nej.
Kollar Konsum vad de köper in? Tydligen inte. Man pressar heller inte priser tydligen.
Vem ska kolla det då? Jo jag själv, men det syntes inte genom påsen, så jag köpte och kollade och blev upprörd. Därför vill jag varna och skapa debatt, annars händer ju ingenting.
Läs om den stora satsningen ”Rädda vår Mat” som vi i Sveriges Konsumenter i Samverkan dragit igång. Vi ska inte acceptera vad som helst, vi måste slå larm, varna varandra och ifrågasätta de som är ansvariga och som kan producera, packa, och ha mage att saluhålla sånt här. Det här är inte det enda exemplet, trots att Agneta Dreber, vd för Livsmedelsindustrierna, nyligen sa i en radiointervju att ”det finns inga företag som vill lura konsumenterna – det måste röra sig om ett enstaka misstag i så fall”.
Det är inte en enstaka påse morötter som skapar ett ”folkuppror”, det är attityderna, de upprepade ”misstagen”, den bristande kontrollen och efterlevnaden av alla fagra löften. Vi är många som är trötta på att ständigt luras och behöva vara på vår vakt och kolla allt.
Vad är all reklam annat än lögner? Skippa den tills vi kan lita på informationen och helst också innehållet i de vackra påsarna/paketen.
Du som är konsument, häng med nu i upproret!
Och sprid uppropet om upproret!
Forskarnas krig om vår kost handlar om pengar!
Idag 17 juli kom bomben. Vi har hört det i nyheterna hela morgonen och när jag slog upp SvD låg där en bra artikel av Inger Atterstam om den nya forskningsrapporten om tre olika kost och viktnedgång.
Den israeliska studien, som experterna redan medger är en imponerande välgjord studie och som publicerats i den ansedda medicinska tidskriften New England Journal of Medicine.
Ännu ett starkt bevis för att LCHF (låg kolhydrater och hög fett-kosten) är den mest effektiva kosten för både diabetiker och de som vill gå ner i vikt.
Hon refererar i sin artikel också till att Kungliga Vetenskapsakademin uppmanar regeringen att satsa 1 miljard i ny forskning för att ”lösa kontroverserna runt vilka kostråd som ska gälla”. Denna forskning ska pågå i 10 år! Alltså skjut upp beslutet om att tillåta svenska folket att välja en hälsosammare väg! Man vill backa långsamt, men det ligger starka intressen bakom, vi vet ju vad fettindustrin (läs margarinindustrin) och även spannmålssidan (främst de amerikanska intressena) måste uppehålla de gamla kostråden som bevisligen gjort att vi sitter där vi sitter, fetare och sjukare. Ett bra sätt att bromsa skredet som vi nu åser, där forskarna försöker försvara sina gamla kostråd. De har ju inget annat val.
För inte så länge sedan gick ”kostetablissemanget” ut hårt i en artikel i Läkartidningen och blev inte helt oemotsagda. Läs debatten i Läkartidningen:
Redan nu på morgonen finns en mycket bra genomgång av den nu publicerade rapporten, med kurvor och text hos Kostdoktorn:
DN skriver i dag: ”Mer fett och mindre kolhydrater är bästa och nyttigaste sättet att gå ned i vikt. Den slutsatsen, som går tvärt emot livsmedelverkets råd, dras i den längsta studien hittills om olika dieter.”
Notera Dietisternas Riksförbunds ordförandes kommentar: ”Det är självklart att Livsmedelsverkets nuvarande rekommendationer behöver uppdateras. De har ett par år på nacken och sån här kunskap är aldrig huggen i sten,” säger Elisabet Rothenberg.
Ur SvD:
– En imponerande välgjord studie, är en gemensam kommentar från de olika aktörerna i kostrådsstriden. Fördelarna är det stora antalet deltagare och framför allt att studien pågått i två år. Det är osedvanligt länge i dessa sammanhang, vanligtvis brukar kostprövningar avslutas inom ett års tid.
– En fantastisk framgång, säger docent Ralf Sundström, företrädare för de mest extrema kritikerna av dagens kostråd som förordar högt fett och låga kolhydrater.
Åke Bruce på Livsmedelsverket svarar i SvD att han och verkets experter ska noga studera studien.
Läs mera på Sveriges Konsumenter i Samverkans hemsida:
Gödningskosten ifrågasätts alltmer:
Kan felaktiga kostråd ligga bakom den snabba ökningen av diabetes?
Prishöjningarna på allas läppar just nu
2008-07-15
"Det har blivit klart dyrare att äta sig mätt i Sverige det senaste året”, så inleder SVD sin artikel 10 juli apropå PRO:s senaste prisundersökning.
MEN…
När ska LO presentera en undersökning om hur mycket dyrare arbetskraften blivit?
När ska handeln offentliggöra hur mycket mer man tjänar på maten jämfört med förra året?
När ska producenterna visa sin undersökning om hur mycket mer man tjänar nuförtiden? (LRF har redan gjort det! Men det är väl inte fel att det går att leva som bonde också.)
När ska staten offentliggöra hur mycket mera moms och skatt man får in på högre löner och högre priser, speciellt på drivmedel?
När ska de nya fonderna visa hur mycket man kan tjäna på att spekulera i vete och andra baslivsmedel?
Varför höjde ARLA priserna på smör och Bregott så kraftigt på en gång? Är margarinerna inte längre något hot, så man vågar låta alla konsumenterna, som genomskådat margarinbluffen, betala rejält nu?
Varför investerar ARLA så kraftigt i utvecklingsländerna för att öka konsumtionen av mjölk hos folk som inte är vana vid att dricka mjölk? I Kina och Indien t ex.
Varför har ARLA, och övriga mjölkindustrin för resten, inte höjt priserna på mjölk, men desto mer höjt priset på ost?
Varför har slakterierna chockhöjt priserna på kött, speciellt nu när importen från Sydamerika började få problem? Biff, entrecote och oxfilé till mer än det dubbla! (Vem har förresten gjort kalkylen så man hamnar exakt på öret på 399:-/kg för oxfilen? Tror man konsumenterna skulle hoppa högt för en krona till, d v s 400:-? Ja kanske…
Varför sjunker inte priserna nu när vetepriset är i sjunkande, tack vare bättre skördar världen över?
Svaren på dessa frågor får vi nog aldrig, men alla skyller på alla och till slut på oljan (inte på bilarna och vårt eget åkande). Så låt oss analysera en del faktorer som har inverkat.
Jo tänk efter, varför har matpriserna stigit på vete och därmed på mjöl med omkring 35 % och på bröd av en massa olika sorter (som vi knappt kan jämföra priserna på). Det började med missväxt, torka och översvämningar på många ställen på jorden. Veteskördarna sjönk och reserverna tog slut.
Spannmål går till stor del också till djuruppfödning, så det blir en logisk följd att även köttpriserna rusar, men konstigt nog inte till att mjölken fortfarande ligger kvar på gamla tiders priser.
Subventionerna inom EU till jordbruket var enorma och priserna hölls nere, så vi la jord i träda och Afrikanerna kunde inte konkurrera, inte ens odla sin egen mat. USA gjorde sitt och vete blev ett politiskt vapen för att styra världspolitiken. Vete är världens största odlade gröda. Vete är makt. När sedan vete började användas som energi eller råvara till etanoltillverkning, kom hökarna fram ur sina skyddade rum. Man flyttade sina spekulationspengar från metaller och olja till vete och andra grödor, då man såg framför sig nödvändiga prishöjningar. Då kan man tjäna pengar på att spekulera, precis som vi alla gör på aktier, vi hoppas på värdestegring och eventuell rikedom. Så fungerar ekonomin, den exponentiella tillväxtekonomin.
I tider när något inträffar, passar alla på att höja och kompensera sig och man tar i ordentligt på en gång, när man nu kan skylla på de höjda oljepriserna.
En annan stor gröda är soja, också en stor gröda för djuruppfödning. Det skrämmande är att den har man lyckats genmanipulera, så bl a amerikanska Monsanto i stort sett har världsmonopol på det utsädet. Inte underligt att man just valde sojan. Någon sitter lugnt och väntar på ”utdelningen” och det är vi som får betala, om vi inte väljer bort sojauppfödda djur och prioriterar de som går på naturbete. Våra svenska grisuppfödare har sagt ja till genmanipulerat soja i foder till grisarna, men mycket få har vågat ta steget, rädda för opinionen. Men de deklarerar det inte! Varför får vi inte veta? Vi vill kunna välja!
En annan stor ”gröda” kommer främst från Malaysia, det är palmolja, som också kan omvandlas till bränsle. Stora intressen gör det redan och man skövlar sin regnskog för att på kort sikt kunna odla och exportera. En stor del går också till våra ”industriella” livsmedel, som t ex margarin. Det går lätt att undvika och allt fler producenter uppger numera vilket vegetabiliskt fett man använder i maten, men köp inte sådana varor där man inte specificerar det. Vegetabiliskt fett är inte ärligt, men det är raps- eller olivolja. Man döljer gärna solros- och majsolja i begreppet ”vegetabiliskt fett”. Men står det att innehållet är högt på Omega6, kan du dra slutsatsen och undvika det. Det här är saker vi kan göra för att ändra vår konsumtion.
Det blev en lång utflykt, men man kan ju inte stirra sig blind på matkassar och jämföra mellan länen. Matpriser handlar om världsekonomi, världspolitik, men också om vad du och jag kan göra. Välja rätt och med omtanke, inte kasta en massa mat, köp när du kan med 50 % rabatt för det är kort datum (jag har halverat min matbudget bara på det!), laga mer mat hemma och gärna storkok, börja använda bönor och rotfrukter i grytor och sallader, lär dig i vilken butik du ska handla och ta inte hela butiken med hem, kolla förpackningarna och jämförpriserna, m m.
OK, maten har blivit dyrare och bortsett från all spekulation och ”passa på nu höjningar” som helt klart spelar in, visar undersökningen att i vissa län är det lite dåligt med konkurrensen. Men det blir bara dyrare om det ska etableras fler butiker för att få igång den konkurrensen. Vi har redan för många och stora matbutiker, så kom inte dragande med det gamla spöket att kräva ökad konkurrens. Det var inte länge sedan ICA högljutt gjorde reklam för att man sänkte priserna, likaså har Willys kört med den valsen. Nu är det tyst och så höjer man in tysthet.
Men nu är det dags att vi som konsumenter startar vårt eget projekt ”börja konkurrera”, samarbeta för att hjälpa varandra. Det är höstens stora satsning och våra medlemmar kommer att hjälpas åt och så ska vi spara minst 30 % av vår matbudget, spara hälsan och spara klimatet. Det blir aktiviteter bland våra medlemmar och det kommer att löna sig märkbart att vara med. En bättre investering på 200:- kan man få leta efter. Går man med i en bantningsklubb kostar det runt 1000:- per år, så vårt förslag är nog bättre. Du kommer att gå ner i vikt, men vi bantar inte plånboken, den ska bli fetare.
Det bästa vi kan göra nu är att satsa på oss själva och vår egen konsumentstyrda konsumentorganisation – och hjälpas åt så går det både fortare och lättare. Alla andra åtgärder spär bara på inflationen, räntorna, priserna och fattigdomen. Vi konsumenter är just aktörerna som kan vända på situationen och vi tjänar på det.
Bengt Ingerstam