Prishöjningarna på allas läppar just nu

2008-07-15

"Det har blivit klart dyrare att äta sig mätt i Sverige det senaste året”, så inleder SVD sin artikel 10 juli apropå PRO:s senaste prisundersökning.

 

MEN…

 

När ska LO presentera en undersökning om hur mycket dyrare arbetskraften blivit?

När ska handeln offentliggöra hur mycket mer man tjänar på maten jämfört med förra året?

När ska producenterna visa sin undersökning om hur mycket mer man tjänar nuförtiden? (LRF har redan gjort det! Men det är väl inte fel att det går att leva som bonde också.)

När ska staten offentliggöra hur mycket mera moms och skatt man får in på högre löner och högre priser, speciellt på drivmedel?

När ska de nya fonderna visa hur mycket man kan tjäna på att spekulera i vete och andra baslivsmedel?

Varför höjde ARLA priserna på smör och Bregott så kraftigt på en gång? Är margarinerna inte längre något hot, så man vågar låta alla konsumenterna, som genomskådat margarinbluffen, betala rejält nu?

Varför investerar ARLA så kraftigt i utvecklingsländerna för att öka konsumtionen av mjölk hos folk som inte är vana vid att dricka mjölk? I Kina och Indien t ex.

Varför har ARLA, och övriga mjölkindustrin för resten, inte höjt priserna på mjölk, men desto mer höjt priset på ost?

Varför har slakterierna chockhöjt priserna på kött, speciellt nu när importen från Sydamerika började få problem? Biff, entrecote och oxfilé till mer än det dubbla! (Vem har förresten gjort kalkylen så man hamnar exakt på öret på 399:-/kg för oxfilen? Tror man konsumenterna skulle hoppa högt för en krona till, d v s 400:-? Ja kanske…

Varför sjunker inte priserna nu när vetepriset är i sjunkande, tack vare bättre skördar världen över?

 

Svaren på dessa frågor får vi nog aldrig, men alla skyller på alla och till slut på oljan (inte på bilarna och vårt eget åkande). Så låt oss analysera en del faktorer som har inverkat.

 

Jo tänk efter, varför har matpriserna stigit på vete och därmed på mjöl med omkring 35 % och på bröd av en massa olika sorter (som vi knappt kan jämföra priserna på). Det började med missväxt, torka och översvämningar på många ställen på jorden. Veteskördarna sjönk och reserverna tog slut.

Spannmål går till stor del också till djuruppfödning, så det blir en logisk följd att även köttpriserna rusar, men konstigt nog inte till att mjölken fortfarande ligger kvar på gamla tiders priser.

 

Subventionerna inom EU till jordbruket var enorma och priserna hölls nere, så vi la jord i träda och Afrikanerna kunde inte konkurrera, inte ens odla sin egen mat. USA gjorde sitt och vete blev ett politiskt vapen för att styra världspolitiken. Vete är världens största odlade gröda. Vete är makt. När sedan vete började användas som energi eller råvara till etanoltillverkning, kom hökarna fram ur sina skyddade rum. Man flyttade sina spekulationspengar från metaller och olja till vete och andra grödor, då man såg framför sig nödvändiga prishöjningar. Då kan man tjäna pengar på att spekulera, precis som vi alla gör på aktier, vi hoppas på värdestegring och eventuell rikedom. Så fungerar ekonomin, den exponentiella tillväxtekonomin.

I tider när något inträffar, passar alla på att höja och kompensera sig och man tar i ordentligt på en gång, när man nu kan skylla på de höjda oljepriserna.

 

En annan stor gröda är soja, också en stor gröda för djuruppfödning. Det skrämmande är att den har man lyckats genmanipulera, så bl a amerikanska Monsanto i stort sett har världsmonopol på det utsädet. Inte underligt att man just valde sojan. Någon sitter lugnt och väntar på ”utdelningen” och det är vi som får betala, om vi inte väljer bort sojauppfödda djur och prioriterar de som går på naturbete. Våra svenska grisuppfödare har sagt ja till genmanipulerat soja i foder till grisarna, men mycket få har vågat ta steget, rädda för opinionen. Men de deklarerar det inte! Varför får vi inte veta? Vi vill kunna välja!

 

En annan stor ”gröda” kommer främst från Malaysia, det är palmolja, som också kan omvandlas till bränsle. Stora intressen gör det redan och man skövlar sin regnskog för att på kort sikt kunna odla och exportera. En stor del går också till våra ”industriella” livsmedel, som t ex margarin. Det går lätt att undvika och allt fler producenter uppger numera vilket vegetabiliskt fett man använder i maten, men köp inte sådana varor där man inte specificerar det. Vegetabiliskt fett är inte ärligt, men det är raps- eller olivolja. Man döljer gärna solros- och majsolja i begreppet ”vegetabiliskt fett”. Men står det att innehållet är högt på Omega6, kan du dra slutsatsen och undvika det. Det här är saker vi kan göra för att ändra vår konsumtion.

 

Det blev en lång utflykt, men man kan ju inte stirra sig blind på matkassar och jämföra mellan länen. Matpriser handlar om världsekonomi, världspolitik, men också om vad du och jag kan göra. Välja rätt och med omtanke, inte kasta en massa mat, köp när du kan med 50 % rabatt för det är kort datum (jag har halverat min matbudget bara på det!), laga mer mat hemma och gärna storkok, börja använda bönor och rotfrukter i grytor och sallader, lär dig i vilken butik du ska handla och ta inte hela butiken med hem, kolla förpackningarna och jämförpriserna, m m.

 

OK, maten har blivit dyrare och bortsett från all spekulation och ”passa på nu höjningar” som helt klart spelar in, visar undersökningen att i vissa län är det lite dåligt med konkurrensen. Men det blir bara dyrare om det ska etableras fler butiker för att få igång den konkurrensen. Vi har redan för många och stora matbutiker, så kom inte dragande med det gamla spöket att kräva ökad konkurrens. Det var inte länge sedan ICA högljutt gjorde reklam för att man sänkte priserna, likaså har Willys kört med den valsen. Nu är det tyst och så höjer man in tysthet.

 

Men nu är det dags att vi som konsumenter startar vårt eget projekt ”börja konkurrera”, samarbeta för att hjälpa varandra. Det är höstens stora satsning och våra medlemmar kommer att hjälpas åt och så ska vi spara minst 30 % av vår matbudget, spara hälsan och spara klimatet. Det blir aktiviteter bland våra medlemmar och det kommer att löna sig märkbart att vara med. En bättre investering på 200:- kan man få leta efter. Går man med i en bantningsklubb kostar det runt 1000:- per år, så vårt förslag är nog bättre. Du kommer att gå ner i vikt, men vi bantar inte plånboken, den ska bli fetare.

 

Det bästa vi kan göra nu är att satsa på oss själva och vår egen konsumentstyrda konsumentorganisation – och hjälpas åt så går det både fortare och lättare. Alla andra åtgärder spär bara på inflationen, räntorna, priserna och fattigdomen. Vi konsumenter är just aktörerna som kan vända på situationen och vi tjänar på det.

 

Bengt Ingerstam


1:a maj - och sen då?

Världens livsmedelssituation och matpriserna skapar kaos.

 

Har just lyssnat på spridda delar och upplevt "bredsidornas" dag. Att det handlar om partipolitiska skiljaktigheter står väl klart för alla. Jobben är förstås alltid i fokus, attackerna mot utförsäljning av statliga företag har varit ett populärt ämne liksom frierierna till minoriteter á la Mona och en massa bra idéer som tydligen lättare kommer när man sitter i opposition.

 

Jag har inga synpunkter på hur staten ska reglera människors kärleksförhållanden, men jag har synpunkter på hur politiken värnar om medborgarna och sköter sina åtaganden som man lovat i alla partiprogram. I världen i sin helhet har vi dels valda ledare och dels diktatoriska ledare samt självutnämnda ledare. Diktatoriska regimer och påstått demokratiska regimer ser sig som legitima "vårdare" av medborgarna och skapare av ett bra samhälle, men i nuläget måsta man faktiskt ifrågasätta hur de lyckats. Flertalet länder har ställt sig bakom FN för att skapa ett överstatligt organ för att klara av övergripande stora och för mänskligheten viktiga frågor. Det gäller fred och samexistens, det gäller u-ländernas problem med skuldbördan och svälten. Det gäller de stora världsproblemen. Men oenigheter mellan staterna har inte gett FN den styrka som världen skulle behöva.

Världens ledare har inte kunnat förutse eller förhindra klimatkatastrofen. Världen står inför ett gigantiskt hot. Jag tror inte det enbart gäller CO2 utsläppen, världsklimatet styrs av många faktorer men jag är övertygad att ett verkligt hot är överkonsumtionen, speciellt från stora grupperingar, som styr den globala utvecklingen i världen ? EU och USA och nya länder som nått ikapp oss i t ex Asien och i vissa delar av befolkningen i Ryssland t ex.

 

Shopping är ordet på modet. Det verkar inte finnas någon broms för vad man måste ha, i den rika världen och de som får det bättre i utvecklingsländerna tar genast efter och hjulens snurrar på fortare och fortare. Det kallas tillväxt och hyllas av både det politiska etablissemanget och av näringslivet, det ger flera jobb.

 

Världen har senaste åren drabbats av torka, översvämningar, missväxt och bristsituationer när det gäller baslivsmedlen och ledarna i världen har definitivt misslyckats med att skapa en säker reserv och en stabil livsmedelsförsörjning. Ökande behov av alternativa bränslen har också bidragit till att efterfrågan ökar på livsmedel som råvara till drivmedel för våra bilar och följden har blivit en våldsam prisökning globalt. Det drabbar oss alla men värst de som redan är hungriga och fattiga. Revolter ligger på lut, det har redan skapat oro i världen.

 

Inte ett ord i 1:a maj-talen om matkrisen och matpriserna!

I vart fall inget man rapporterat om i etermedia. Är inte världens ledare ansvariga för att ländernas befolkningar ska kunna leva och få tillgång till nödvändiga livsmedel. De globala prisökningarna har man inte förutsett, man har inte skapat reserver för att motverka missväxt, naturkatastrofer eller som nu kriget om livsmedel för att även förse törstiga bilar med nytt bränsle. Däremot stimulerar man utvecklingen för ingen vågar tala om att dra ner på friheten att köra bil.

 

Mänskligheten har överlåtit åt de folkvalda att ta det övergripande ansvaret för att överbrygga särintressenas konkurrens och utjämna och medla när grupperna står mot varandra. T ex ska våra styrande vara en reglerande part mellan medborgarna i sina roller som arbetare eller konsumenter å ena sidan och näringslivet å andra sidan. Statsmakten har ansvar för att utbilda oss medborgare men inte enbart till att bli duktiga kassörskor eller handhavare av maskiner i produktionen. Det borde också innefatta att vi skulle utvecklas som medvetna och förståndiga medborgare/konsumenter. Men här är bristerna stora. Båda våra "arbetarpartier" i Sverige har haft ett gemensamt mantra: skapa jobb. Det kan inte vara det enda väsentliga, men ett sätt att få folk att tro att man bryr sig om dem och att man, utan att säga det, älskar oss som skattebetalare, så resurserna att fördela blir större och staten mäktigare.

 

Varför har vi två arbetarpartier men inget konsumentparti? Vi är alla konsumenter, vi är ju den absoluta majoriteten och frågan är om inte det är den viktigaste rollen vi har som medborgare. Är det viktigare att vi har ett jobb för att kunna skaffa mat eller är det viktigare att vi har mat för att kunna jobba? För överlevnaden är maten det viktigaste i alla avseenden. Det är lika logiskt som att det behöver finnas drivmedel för att kunna ha bil och inte tvärtom.

 

En övergripande fråga nu är verkligen på sin plats:

 

Ska vi ha MAT eller KÖRA BIL ?

 

Det är viktigare att vi får tillgång till mat än att vi kan fortsätta att köra bil? Det verkar inte våra ledare ha tänkt på utan de fortsätter att pumpa in av våra skattepengar i utvecklingen av både bil- och flygindustri. I snabbare och lyxigare tåg investeras enorma summor för att spara några minuter av resenärernas tid, medan det blir plastigare, tristare och dyrare mat man serverar på tågen.

 

Klimatförändringarna, naturkatastroferna, torka på vissa ställen på jorden och en allt större befolkning med hungrigare munnar att mätta har inte världens länders ledare kunnat hantera. Inte heller har man lyckats moderera industrins aptit på att öka förädlingsgraden på våra livsmedel så att man kan få mer ut av oss konsumenter på samma mängd råvara. Det är en genomsnittlig 10-faldig ökning på priserna, som betyder att vi måste jobba mera för att klara av lyxen att slippa laga vår mat själva, när vi får allt mindre tid. Det är snudd på att man stimulerar oss som konsumenter att föredra inplastad och gammal mat och hjälpa industrin att ta hand om oss och därmed mer av våra pengar, det skapar mer sysselsättning. Mera skräpmat, långvägsmat, förpackningar, läsk och godis ger mer sysselsättning både i industrin och i sjukvården. Landets BNP ökar med denna typ av konsumtion, men mår vi bättre av det?

 

Prishöjningarna har på senaste tiden varit skrämmande stora och än har inte de ökade världsmarknadspriset på vete, ris, majs och soja slagit igenom fullt ut. Men vi har på vissa områden redan sett katastrofala följder. Rena uppror har förekommit i främst de fattigare länderna. Detta är oroshärdar som kan skapa instabilitet i världen. Det faktum att FN-organen häromdagen beslöt att satsa stora summor för att försöka stabilisera situationen är bara en början och kanske mer kosmetik är radikala ändringar. Men i vart fall uppmärksammar man problemet och verkar ta det på allvar.

Bakom ligger hur som helst främst ett misslyckande för världens regeringar och inte minst den globala livsmedelsmarknaden. Det är konsumenterna som drabbas runt om i världen. Det drabbar de fattigaste hårdast men det drabbar även oss i den rika världen.

 

Vad kommer nu efter den 1:a maj?

 

Jo den 2:a maj! När nu "arbetarna" fått sin dag den 1:a maj gör vi den 2:a maj till konsumenternas dag. Det är nödvändigt att vi lägger oss i och agera, för det politiska etablissemanget klarar inte av situationen nu utan medverkan och inflytande från oss konsumenter. Det är dags att manifestera och högljutt göra klart våra krav och låta vår röst höras. Utan konsumtion blir det ingen produktion, lika lite som produktion inte klarar sig utan arbetsinsatser, även om mer och mer automatiseras. Men konsumtionen kan inte robotiseras, inte heller styras ovanifrån eller via reklamen. Maten behöver vi för vår överlevnad och den driver produktionen. Men Framtidens mat måste utvecklas på konsumenternas villkor.

 

Inte alltid har utveckling på livsmedelsområdet haft KONSUMENTNYTTAN i centrum, ofta är det utdelningen till aktieägarna och bolagens marknadsandelar som kommer först. Med hjälp av reklamen ser man sen till att konsumenterna lydigt handlar och betalar. Men det är ju faktiskt vi konsumenter som betalar. Varför ska vi då inte få bestämma vad vi behöver och vad vi köper?

 

Den 2:a maj lanseras därför Folkupproret för att Rädda vår Mat!

 

Det blir ett omfattande program där både tillgången, priserna, nyttigheten och kvaliteten tas in. Aktionen presenteras på vår hemsida under fredagen den 2:a maj (då den exakta länken aktiveras). Där kommer också förslaget till reklamkampanjen som blir den snabbt synliga och nödvändiga delen i aktionen. Det blir ingen namninsamling utan en insamling av konsumenternas röstsedlar - 100 lappar - för att kunna höras och synas.