Bengt Ingerstams Blogg

Världens livsmedelssituation och matpriserna skapar kaos.

 

Har just lyssnat på spridda delar och upplevt "bredsidornas" dag. Att det handlar om partipolitiska skiljaktigheter står väl klart för alla. Jobben är förstås alltid i fokus, attackerna mot utförsäljning av statliga företag har varit ett populärt ämne liksom frierierna till minoriteter á la Mona och en massa bra idéer som tydligen lättare kommer när man sitter i opposition.

 

Jag har inga synpunkter på hur staten ska reglera människors kärleksförhållanden, men jag har synpunkter på hur politiken värnar om medborgarna och sköter sina åtaganden som man lovat i alla partiprogram. I världen i sin helhet har vi dels valda ledare och dels diktatoriska ledare samt självutnämnda ledare. Diktatoriska regimer och påstått demokratiska regimer ser sig som legitima "vårdare" av medborgarna och skapare av ett bra samhälle, men i nuläget måsta man faktiskt ifrågasätta hur de lyckats. Flertalet länder har ställt sig bakom FN för att skapa ett överstatligt organ för att klara av övergripande stora och för mänskligheten viktiga frågor. Det gäller fred och samexistens, det gäller u-ländernas problem med skuldbördan och svälten. Det gäller de stora världsproblemen. Men oenigheter mellan staterna har inte gett FN den styrka som världen skulle behöva.

Världens ledare har inte kunnat förutse eller förhindra klimatkatastrofen. Världen står inför ett gigantiskt hot. Jag tror inte det enbart gäller CO2 utsläppen, världsklimatet styrs av många faktorer men jag är övertygad att ett verkligt hot är överkonsumtionen, speciellt från stora grupperingar, som styr den globala utvecklingen i världen ? EU och USA och nya länder som nått ikapp oss i t ex Asien och i vissa delar av befolkningen i Ryssland t ex.

 

Shopping är ordet på modet. Det verkar inte finnas någon broms för vad man måste ha, i den rika världen och de som får det bättre i utvecklingsländerna tar genast efter och hjulens snurrar på fortare och fortare. Det kallas tillväxt och hyllas av både det politiska etablissemanget och av näringslivet, det ger flera jobb.

 

Världen har senaste åren drabbats av torka, översvämningar, missväxt och bristsituationer när det gäller baslivsmedlen och ledarna i världen har definitivt misslyckats med att skapa en säker reserv och en stabil livsmedelsförsörjning. Ökande behov av alternativa bränslen har också bidragit till att efterfrågan ökar på livsmedel som råvara till drivmedel för våra bilar och följden har blivit en våldsam prisökning globalt. Det drabbar oss alla men värst de som redan är hungriga och fattiga. Revolter ligger på lut, det har redan skapat oro i världen.

 

Inte ett ord i 1:a maj-talen om matkrisen och matpriserna!

I vart fall inget man rapporterat om i etermedia. Är inte världens ledare ansvariga för att ländernas befolkningar ska kunna leva och få tillgång till nödvändiga livsmedel. De globala prisökningarna har man inte förutsett, man har inte skapat reserver för att motverka missväxt, naturkatastrofer eller som nu kriget om livsmedel för att även förse törstiga bilar med nytt bränsle. Däremot stimulerar man utvecklingen för ingen vågar tala om att dra ner på friheten att köra bil.

 

Mänskligheten har överlåtit åt de folkvalda att ta det övergripande ansvaret för att överbrygga särintressenas konkurrens och utjämna och medla när grupperna står mot varandra. T ex ska våra styrande vara en reglerande part mellan medborgarna i sina roller som arbetare eller konsumenter å ena sidan och näringslivet å andra sidan. Statsmakten har ansvar för att utbilda oss medborgare men inte enbart till att bli duktiga kassörskor eller handhavare av maskiner i produktionen. Det borde också innefatta att vi skulle utvecklas som medvetna och förståndiga medborgare/konsumenter. Men här är bristerna stora. Båda våra "arbetarpartier" i Sverige har haft ett gemensamt mantra: skapa jobb. Det kan inte vara det enda väsentliga, men ett sätt att få folk att tro att man bryr sig om dem och att man, utan att säga det, älskar oss som skattebetalare, så resurserna att fördela blir större och staten mäktigare.

 

Varför har vi två arbetarpartier men inget konsumentparti? Vi är alla konsumenter, vi är ju den absoluta majoriteten och frågan är om inte det är den viktigaste rollen vi har som medborgare. Är det viktigare att vi har ett jobb för att kunna skaffa mat eller är det viktigare att vi har mat för att kunna jobba? För överlevnaden är maten det viktigaste i alla avseenden. Det är lika logiskt som att det behöver finnas drivmedel för att kunna ha bil och inte tvärtom.

 

En övergripande fråga nu är verkligen på sin plats:

 

Ska vi ha MAT eller KÖRA BIL ?

 

Det är viktigare att vi får tillgång till mat än att vi kan fortsätta att köra bil? Det verkar inte våra ledare ha tänkt på utan de fortsätter att pumpa in av våra skattepengar i utvecklingen av både bil- och flygindustri. I snabbare och lyxigare tåg investeras enorma summor för att spara några minuter av resenärernas tid, medan det blir plastigare, tristare och dyrare mat man serverar på tågen.

 

Klimatförändringarna, naturkatastroferna, torka på vissa ställen på jorden och en allt större befolkning med hungrigare munnar att mätta har inte världens länders ledare kunnat hantera. Inte heller har man lyckats moderera industrins aptit på att öka förädlingsgraden på våra livsmedel så att man kan få mer ut av oss konsumenter på samma mängd råvara. Det är en genomsnittlig 10-faldig ökning på priserna, som betyder att vi måste jobba mera för att klara av lyxen att slippa laga vår mat själva, när vi får allt mindre tid. Det är snudd på att man stimulerar oss som konsumenter att föredra inplastad och gammal mat och hjälpa industrin att ta hand om oss och därmed mer av våra pengar, det skapar mer sysselsättning. Mera skräpmat, långvägsmat, förpackningar, läsk och godis ger mer sysselsättning både i industrin och i sjukvården. Landets BNP ökar med denna typ av konsumtion, men mår vi bättre av det?

 

Prishöjningarna har på senaste tiden varit skrämmande stora och än har inte de ökade världsmarknadspriset på vete, ris, majs och soja slagit igenom fullt ut. Men vi har på vissa områden redan sett katastrofala följder. Rena uppror har förekommit i främst de fattigare länderna. Detta är oroshärdar som kan skapa instabilitet i världen. Det faktum att FN-organen häromdagen beslöt att satsa stora summor för att försöka stabilisera situationen är bara en början och kanske mer kosmetik är radikala ändringar. Men i vart fall uppmärksammar man problemet och verkar ta det på allvar.

Bakom ligger hur som helst främst ett misslyckande för världens regeringar och inte minst den globala livsmedelsmarknaden. Det är konsumenterna som drabbas runt om i världen. Det drabbar de fattigaste hårdast men det drabbar även oss i den rika världen.

 

Vad kommer nu efter den 1:a maj?

 

Jo den 2:a maj! När nu "arbetarna" fått sin dag den 1:a maj gör vi den 2:a maj till konsumenternas dag. Det är nödvändigt att vi lägger oss i och agera, för det politiska etablissemanget klarar inte av situationen nu utan medverkan och inflytande från oss konsumenter. Det är dags att manifestera och högljutt göra klart våra krav och låta vår röst höras. Utan konsumtion blir det ingen produktion, lika lite som produktion inte klarar sig utan arbetsinsatser, även om mer och mer automatiseras. Men konsumtionen kan inte robotiseras, inte heller styras ovanifrån eller via reklamen. Maten behöver vi för vår överlevnad och den driver produktionen. Men Framtidens mat måste utvecklas på konsumenternas villkor.

 

Inte alltid har utveckling på livsmedelsområdet haft KONSUMENTNYTTAN i centrum, ofta är det utdelningen till aktieägarna och bolagens marknadsandelar som kommer först. Med hjälp av reklamen ser man sen till att konsumenterna lydigt handlar och betalar. Men det är ju faktiskt vi konsumenter som betalar. Varför ska vi då inte få bestämma vad vi behöver och vad vi köper?

 

Den 2:a maj lanseras därför Folkupproret för att Rädda vår Mat!

 

Det blir ett omfattande program där både tillgången, priserna, nyttigheten och kvaliteten tas in. Aktionen presenteras på vår hemsida under fredagen den 2:a maj (då den exakta länken aktiveras). Där kommer också förslaget till reklamkampanjen som blir den snabbt synliga och nödvändiga delen i aktionen. Det blir ingen namninsamling utan en insamling av konsumenternas röstsedlar - 100 lappar - för att kunna höras och synas.