Fet mat blir allt populärare
Ingen skulle tro det, om någon sa det förra året.
Men nu har TV visat det och t o m fått producenter att intyga att så är det. Konsumenterna har ändrat sina kostvanor under 2007, trots all motpropaganda. Lättprodukterna går sämre och sämre, den trenden har man vetat om i mejeriföretagen men inget sagt, undrar bara varför. Det är inga små förändringar, så när A C Nielsen presenterade sin undersökning tog det ett tag innan den "satte sig"?. Här är siffrorna, klippt ur TV-nyheten
Se notisen och länk till programmet på nätet:
Lägg märke till hur chefsdietisten från Livsmedelsverket denna gång undvek att rekommendera lättmargarin utan angav bara omättade fetter som fet fisk, oljor och nötter. Bra. Men så var det ju dom som har för vana att äta smörgås, t ex våra barn. Vad ska dom ha på sina smörgåsar? Nu kanske Bregott duger igen? I vart fall har svenska konsumenter ansett det. När ska våra skolbespisningar och kommunernas kostchefer inse att tåget har gått för de industriella margarinerna, som dessutom numera innehåller palmoljefett och alltså ökat sin andel med, ja just det, mättade fetter?
Tips för den som lider av "sötma", som man ibland felaktigt kallar fetma, se över konsumtionen av kolhydrater i stället, speciellt de snabba kolhydraterna, det jag har döpt till "gödningskosten", den man ger djuren inför slakten.
med majsgröt blir det stora feta gåslevrar!
samt Bengt Ingerstams blogg: Att göra en fänrik - folk har gjort helt om
Det finns en hel del läsvärt på vår hemsida under Debatten om matfetter och på Folkhälsoproblemen
Missa inte vad som redan 2001 lades ut på hemsidan om ny syn på fetter och hälsa. Känns som en evighet och en omöjlighet att ändra på. Men nu verkar det som det vänder.
Håller vi på att slänga klimatet på sophögen?
2008-02-18
Tänk så viktigt det är att vissa saker sägs i rätt ögonblick och av rätt person!
Ledarartikeln i Icanyheter, skriven av chefredaktören Åke Bergholm, har satt tummen på ett brännande problem, allt som slängs utan att gjort nytta men bara kostat resurser och växthusgutsläpp. Han refererar till handelns stora problem med att märkningsföreskrifterna är inte tidsanpassade, men snävt skrivna för att skydda konsumenterna för att drabbas av illamående, smitta eller direkt även sjukdom. Det handlar även om redlighet förstås. Det är en bra eftertanke efter alla turer med köttfärsen. Hoppas handeln lyssnar mera till sin chefredaktör än man kanske är villig att lyssna till en kritisk konsumentföreträdare! En bra tanke framför han här:
- "Vad gör man när tonvis med grillkarré blir kvar i butiken då sommarhettan plötsligt övergår i ösregn?" Situationen är absurd.
Ja gissa bara vad man skulle ha gjort i ett flyktingläger med hungriga barn , där det är ont om mat!
Sveriges Konsumenter i Samverkan har fokuserat problemet med allt vi slänger, ofta bara för att vi ser "bäst-före-dag" som en lag att följa och även ifrågasatt varför man använder sig i datummärkningen av dag/dygn och inte dag och timmar för känsliga varor. Även Isabella Lövin kommenterade i Allt om Mat detta i ett inlägg om att ta till vara mera och är inne på samma tankar. "Vänd köttfärsfusket till något positivt"!
Samma problem belyser Åke Bergholm i Icanyheter, märkningsbestämmelser som skapar påtagliga problem med både tolkningen och det onda samvetat av att bara kasta, för att följa föreskrifterna vid hantering av livsmedel.
Nu har nya regeringen tydligen också insett att lagar och förordningar räcker inte utan det krävs ett körkort för den som hanterar livsmedel kommersiellt. Kunskap är bättre än svårtolkade regelverk! Idén är inte ny, den har vi framfört lång tid tillbaka, men då var det inte intressant. Nu kanske intressant när ministern får säga det.
Tänk vad mycket längre vi skulle ha kommit med klimatfrågorna om vi använde lite sunt förnuft? Jo betydligt längre än som hittills, genom att inte använda oss av sunt förnuft, men desto mera byråkrati och girighet.
Debattera gärna det här, dags att sprida i bloggvärlden för det är där numera som opinioner skapas.
Nu har torsken verkligen hamnat på bordet - politikernas bord.
Vi konsumenter hoppas att vi får fortsätta att ha den även på middagsbordet.
Den färska torsken som finns i butikerna kan vi i dag köpa utan dåligt samvete, annars går den i soptunnan eller exporteras till andra länder. För upp tas den, idag håller man i stort sett sig till kvoterna, varken under eller över. Fiskarna själva har städat upp och från svensk sida sköts det. Med märkningen NÄRFISKAT kommer man att ge oss konsumenter en garanti på att det sköts i alla led och spårbarheten är så detaljerad att vi kan få reda på från vilken båt fisken kommer.
Det är andra tongångar än när konsumentbojkotten utlystes under 2006. Då var det rena rövarfasoner i södra Östersjön. Nu har t o m polska fiskarna fått finna sig i att följa reglerna, tack vare ingripande från EU. Något bra har i alla fall EU gjort, annars är det mest de starka sydeuropeiska förhandlarna som värnar om sina länders kvoter. Det är nu det stora problemet och hotet emot många hotade fiskebestånd.
I dag var det en riktig fiskedag, lång debatt i riksdagen och i kväll en som vanligt förvirrad debatt i Debatt. Samtidigt upphävde Sveriges Konsumenter i Samverkan den sedan 2006 rådande bojkotten mot färsk torsk.
Det går framåt och det tack vare nya märkningen, som ger oss en garanti att åtminstone reglerna följs. Nu gäller det att vi konsumenter håller ögonen på fiskhandlarna och butikerna, att de skyltar med NÄRFISKAT och ansluter sig till systemet. Fråga i din butik.
Sen måste jag erkänna att jag inte blir klok på yrkesfiskarna som ständigt motsäger forskarna. Dom säger jämt att det kryllar av "törsk" i haven, medan forskarna vidhåller att torsken är en hotad art. Men varför är då torsken så fruktansvärt dyr? Är det några andra aktörer som tar för sig? Det har jag ifrågasatt i annan bloggartikel.
Om det nu görs ansträngningar för att vi ska få mera torsk i våra vatten, skulle inte även yrkesfiskarna vara glada för det? Förstår inte argumentationen i dagens Debatt. Ta den risken, det gynnar ju er på lång sikt ? och även oss konsumenter. Forskarna kommer inte att beklaga det! Se det långsiktigt, det gynnar både fiskarna i haven och fiskarna med två ben och oss konsumenter.
Sen är det väl ingen som tvivlar på att fisket och fiskeripolitiken under lång tid har missgynnat återväxten och gynnat de kortsiktiga intressena. Över hela världen är havens produktivitet ett ökande problem och här krävs av våra regeringar och FN tar det på allvar och inte låter sig vilseledas av de starka lobbyisterna för de stora multinationella fiskebolagen och vissa regeringar som ensidigt skyddar sina fiskeintressen.
Det är fisken som är mänsklighetens överlevnadschans med klimathoten flåsande oss i nacken. Fisken släpper inte ut någon koldioxid där den lever i haven, medan idisslarna på landbacken står för 20 % av alla utsläpp. Bara den faktorn kommer att kräva en förändring i konsumtionen.
Flera blogginslag om fiskeripolitiken här.
Artificella sötningsmedel i LIGHT ger fetma
Den allt mer accelererande pandemin övervikt (ibland kallad fetma, men borde heta sötma)
följer med all önskvärd tydlighet kurvan för användningen av sötningsmedel, inte minst i Coca Cola Light och ZERO. Många forskare har redan tidigare påpekat sötningsmedlens påverkan av vissa hjärnfunktioner, som reglerar aptiten. Ny undersökning visar också att konsumenterna alltmer ratar lightläsken.
Prova själv! Ät dig riktigt mätt och ta ett glas Coca Cola Light (med sukralos) och det dröjer inte länge förrän du kan proppa i dig mera mat. Det går liksom lättare att äta "ordentligt" med denna dryck till maten.
Det vi redan vet räcker för att avstå från dessa aptitstimulerande drycker. Se kampanjen Dumpa Läsken!
Den viktiga frågan är: ger dessa artificiellt sötade drycker något av värde? Är det bara namnet LIGHT som ger oss den falska upplevelsen av att vi "kan undvika socker, som gör oss fetare"? Socker i måttliga mängder, utom för diabetiker, kan vi balansera med lite mer motion, det behöver vi inte reglera med kemikalier med risker som är både påstådda eller bevisade i studier.
Nu kommer ytterligare studier som påvisar detta samband med överätande, övervikt och konsumtion av artificiella sötningsmedel, enligt Vetenskapsradion . Studien publiceras i månadens Behavioral Neuroscience.
Känd svensk forskare säger i en kommentar till Vetenskapsradion att det fortfarande saknas långtidsstudier på människor som entydigt pekar på att artificiella sötningsmedel gör människor fetare.
För oss konsumenter räcker det med vad vi redan vet och ser detta som en ytterligare bekräftelse på en stor och viktig orsak till övervikt. Men forskare behöver alltid mer pengar och mer tid, i synnerhet om de inte själva har kommit på det. Dom har tiden på sig, men det har inte vi konsumenter. Det skadar i vart fall inte om vi på studs avstår från befarat farliga kemikalier. Det är ju vår egen hälsa vi vill värna om och vi brukar ju utgå från vår egen övertygelse, eftersom forskare alltid har olika uppfattningar och det är ju inte alltid de är oberoende från kommersiella intressen. Se bara hur konsumtionen av fett har förändrats enligt ny undersökning av konsumentbeteende, det samstämmer ju inte med dietisternas uppfattning, men ändå ändrar folk sitt beteende, efter övertygelse.
Läs också morgonens inslag om hormoslyr och sukralos.
Dagen sanning: du blir inte sötare av socker, bara kanske rundare. Så håll igen om du behöver, men chansa inte med tveksamma kemikalier!
Förr drack man hormoslyr, sen bjöd Coca Cola på sukralos
Ja vi kan gå ännu längre tillbaka i historien, kanske inte så långt tillbaka som frestelsen i paradiset, med kunskapens äpple. Det verkar förresten inte ha varit något kunskapens äpple, utan tvärtom.
Men historien ger oss alltid sanningen, bara det att den kommer ofta för sent.
Fiffiga romare fixade vattenledningarna med att klä dem med bly. De fick aldrig uppleva sanningen, de dog som flugor. I modern tid hittade man mirakelmedlet hormoslyr, det dracks offentligt för att bevisa ofarligheten. Myndigheter gick i god för användningen. Inte för så länge sedan kom turen till dioxinet och andra klororganiska medel. Men här kom i alla fall en varning, från Livsmedelsverket " ät inte strömming eller fet fisk från Östersjön, om du är gravid". Egendomligt, när fiskens fetter med Omega 3 är så nyttiga och risken med dioxinet i strömmingen inte blir någon egentlig risk förrän man äter strömming tre till fem gånger i veckan. Ja det gäller ju att varna för väsentligheterna, men azo-färgämnena oroar inte, det är ju så lite. Glutamat samma sak, det är ju godkänt av EU och det finns ju också naturligt.
Så kom det nya sötningsmedlet sukralos. 600 gånger sötare än socker och enligt Coca Cola, som först introducerade det, var det bättre än aspartam - som ju hade en del "nackdelar". Nu kom det nya reklamargumentet "utan socker" - nu med sukralos. Ja man påstod t o m att sukralos gjordes på rent socker. Livsmedelsverket gick i god för att det inte var farligt - för den som drack det - för det rann ju i princip rätt igenom kroppen. Det hann "rinna under broarna" i två år innan dess persistenta egenskaper ifrågasattes av en annan myndighet som då fick i uppdrag att undersöka det.
Sveriges Konsumenter i Samverkan förde upp sukralos på bojkottlistan redan 2005, i samband med att forskare just varnade för sukralos som ett klororganiskt ämne. Aftonbladet slog också larm men Livsmedelsverket var supersnabba med att gå ut med information om sukralosets ofarlighet och t o m ifrågasatte forskaren som varnat.
Nu 2008 kommer första förrapporten från Naturvårdsverket och den friar inte sukralos, men påpekar att det krävs mer forskning (som vanligt). OK men ska vi fortsätta dricka skiten i avvaktan på att alla forskare är eniga? Nej vi konsumenter måste reagera snabbare och det gjorde vi med bojkottuppmaningen 2005!
Nu backar Coca Cola och gör en smygare, man gick tillbaka till aspartam och lanserade 2007 en "nyhet" "ZERO" utan att inveckla sig i några arguement om vilket sötningsmedel man använde, bara att det var utan socker. Smygaren ser nu ut som en nyhet, men är i själva verket en reträtt.
Under åren har naturen nu anrikats med sukralos, de klororganiska sötningsmedelet och upplagrungen fortsätter, därför ska de stoppas omgående, sen kan forskningen berätta hur och varför. Men vi konsumenter utgår ifrån ATT det förekommer och upplagras. Det räcker för oss. Vi kan agera omedelbart.
Men fortfarande finns också Felix ketchup med sukralos! Man säljer på att somliga inte är informerade eller bryr sig eller som någon sa "jag utgår ifrån att det som säljs är nyttigt, ofarligt och oskadligt. Det är väl affärernas ansvar!" Ja det borde det vara. Läs en av mina tidigare debattartiklar "Vårt förtroende för producenter och handeln ligger i deras egna händer!"
Men ändå går allting vidare som om inget har hänt. Voffoo blir de på dette viset?
Försiktighetsprincipen är ett steg i rätt riktning men räcker tydligen inte Forskarna talar om Scientific Evidens men jag vill ha Historic Evidens - historiska bevis är det enda sanna beviset.
Datummärkning ett hot mot klimatet
För inte så länge sedan hade vi en omfattande debatt om fusk med datummärkningen.
Det var inte vilken soppa som helst, det var köttfärs.
Brottet var att man packade om och ändrade på datum, men färsen var fortfarande ätbar.
Men det var ett brott i lagens mening och lagar har stiftats för att följas, inte för att skilja på bra och dålig köttfärs.
Visst kan det vara förvirrande ibland!
Sen har vi "sista förbrukningsdag", utan angivelse av förpackningsdag. Då kan jag bara lita på lukt, för köttfärs ska man ju inte smaka på längre. Hu vad jag saknar min favorit råbiffen.
Jag är helt i händerna på den som packar och bedömer om varan kan ätas fram till den dagen.
Tanken infinner sig nu om man inte tar till i underkant för att vara säker. Man vill ju inte bli anmäld för otjänlig föda eller skadestånd om många blir sjuka.
När jag var på Sardinien över nyår njöt jag av att gå runt i en saluhall i Alghero, underbar och fascinerande. Men en hälsovårdmyndighet skulle inte hålla med mig. Men där hade man lärt sig hantera både livsmedel och värme. Man handlade på morgonen, sen var det stängt. Inget kvällsöppet där inte. Då var maten redan både lagad och kanske t o m uppäten.
Här fanns ingen packad, nymald köttfärs eller centralpackad gammal köttfärs, bara nymald på beställning. Man pekade ut vilket stycke man ville ha och så maldes det, slogs in i ett papper och bars hem för dagens matlagning. Vilken kultur vi har tappat.
Se kvarnen bakom den blonda damen!
Nu kommer min point
Där slängdes inte mycket mat, inte tonvis som här hemma och i hemmen sparade man inte köttfärsen och litade på någon datummärkning. Man köpte för dagen. Vårt superutvecklade butikssystem och, i vart fall på pappret, våra effektiva miljö- och hälsoövervakande myndigheter, som ser till att lagen följs, är tydligen avsett för outbildad personal i våra butiker. De förväntas inte ha någon livsmedelskunskap utan bara kunna hantera paket. Handelsblockens strävan efter långa hållbarhetstider har gett om riskerna, en massa tillsatser som konserveringsmedel, härdade fetter för förlängandet av hållbarhet och förpackningssystem med gas som t ex för packad strömming med 8 dagars hållbarhet, men som kostar 18:- kilot bara att packa (= 36:- kilot i butik + strömmingen = 72:80!). Vilket slöseri med konsumenternas pengar.
Men sen kommer nästa ohållbara hantering. Hur många av våra unga vågar dricka mjölk där "bäst-före-dag" passerats? Hur många är det som inte kastar, utan att först lukta, känna, smaka. Enligt uppgift från
Reningsverksföreningen slänger vi 900 000 ton mat per år i hushållen och i butiksledet 250 000 ton. Detta är ingen försumbar bieffekt av vårt moderna samhälle och definitivt något att ta upp i debatten om klimathotet. Koldioxidutsläppen kommer inte bara vid förbränningen utan har redan uppkommit vid produktionen och transporterna av varorna till butik och hem, samt vid arbetet för att skaffa sig köpkraften för att handla hem varorna.
Visst är konsumtionen ett hot mot klimatet och oss själva. Vi konsumenter kan bli aktörer och inte bara vara offren, som ska betala via skatten - och byta till lågenergilampor som EU uppmanar oss.
Att göra en FÄNRIK - "på stället helt om"
I dag 5/2 kom nyheten om en studie som gjorts av AC Nielsen, världens ledande ledande företag på området analyser och trender. Nu gör folk tvärtemot vad dietister och Livsmedelsverk propagerar för. Har de misslyckats med sina kostråd eller har de fel? Det kan ju vara så att folk läser, hör och noterar vad andra säger och fattar sina egna beslut oberoende av auktoriteterna. Mun mot munmetoden fungerar också.
Flertalet vill ändra sin kroppsvikt, må bättre och 500 000 har diabetes 2 eller ligger i farozonen, en del ovetande om sin situation. De som då lyckats berättar det för sina vänner och bekanta. Skepsisen mot dietistkåren och Livsmedelsverket bara ökar och efter TV programmet Debatt 31/1 med flera repriser sjönk nog förtroendet för såväl dietisterna, efter deras ordförandes krampaktiga försök att hålla sig kvar på banan och inte minst de pajasartade inhoppen av kvällens programsabotör Paolo Roberto. Tråkigt bara att man behandlar ett så viktigt ämne med lättviktare och försvarare av partsintressen. Underhållning ? Knappast med bortkastad TV-tid.
Helt om!
Nu hållet folket på att "göra en fänrik", göra tvärtom. Tvärtom vad de officiella kostråden bjuder och man går ner i vikt och både botar och förbättrar sin diabetes 2. Den epidemiartade ökningen av övervikt och diabetes kan inte förklaras av framgång för Nyckelhålet och Livsmedelsverkets varningar för fett över 40 %, alltså Bregott och smör. Snarare sammanfaller kurvorna. Allt fler forskare kommer mer och mer fram med nya rön som ifrågasätter västvärldens kostrekommendationer, men det är inte populärt hos en del. All debatt om margarinerna och de härdade fetterna har inte stärkt förtroendet för industrifetterna och skrämseln för kolesterol börjar allt fler genomskåda.
Vad har nu hänt, vad fettkonsumtionen beträffar? Jo de lätta fetterna under 40 % (margariner) har minskat med
7 % medan de feta alternativen med över 80 % har ökat med hela 15 %.
Skillnaden är hela 22 % - åt andra hållet under senaste halvåret!
Annika Dahlqvist, läkaren som vågade gå emot strömmen och som började med att bota sig själv, får allt fler sympatisörer och efter Socialstyrelsens friande, efter ett par dietisters anmälan, går nog sympatierna rakt in i hjärta och hjärna hos folk, i synnerhet eftersom det inte är ett affärsjippo det handlar om eller ekonomiska intressen bakom.
Själv har jag börjat kalla den av "experterna" rekommenderade kosten för "Gödningskosten", för det är samma sak man ger djuren för att de ska gödas innan slakt, majs, spannmål, soja - s k kraftfoder. Motsatsen, att hålla igen på snabba kolhydrater och tillåta mera bra fett är egentligen den rätta "Folkhälsokosten", bra för diabetiker och lika bra för friska. Forskningen kommer säkert att bevisa detta, men det tar tid, så till dess har folket "gjort helt om" och följer vad de tror på. Det är en sensationellt stor folkreaktion mot fetthysterin och industrins light-produkter.
Likaså lämnar man lightläsken bakom sig, sötningsmedlen är inte uppskattade längre och snart minskar nog sockerläskigheterna också, när det går upp att man blir fet av socker i läsk men inte sötare. Lättvarianterna på mjölk minskar också och fettskräcken håller tydligen på att släppa.
Men det är fler som har gjort fänriken! Det har jag skrivit om i ett mindre privat dokument som läggs
ut i morgon den 6 feb. på löpsedeln på hemsidan för Sveriges Konsumenter i Samverkan.
Klipper in en del av det dokumentet här:
Får vi avsluta med ett tankeväckande citat från Icakuriren 23/2006 i intervju med Wulf Becker på Livsmedelsverket:
- Det finns en del studier som visar att vissa fettsyror i mjölkfetter kan ha gynnsam effekt på riskerna för hjärtkärlsjukdom. Men orsakssambanden är inte klarlagda. Det behövs fler studier för att kunna dra definitiva slutsatser. (Vår kommentar: så brukar man avfärda forskning som inte passar ens egen uppfattning).
Den artikeln handlar om hur man på verket hanterat transfettfrågan. Läs den direkt där.
Tänk att man kan få äta en SMÖRgås igen utan att känna sig som en förädare!
Romstinna havskräftor till salu!
Nu kanske inte havskräftorna är de mest hotade men i alla fall, skulle inte havskräftorna kunna få leka en stund först innan vi kokar dom. Måste vi fiska fisk och skaldjur fulla med rom? Brukar det inte bli fler efter leken? Har jag fått det om bakfoten? Är inte haven på väg att tömmas på liv, åtminstone går larmklockorna för jämnan.
Nej, jag ska i alla fall inte ha romstinna kräftor. Det bjuder mig emot.
Köpte en rödspätta. Normalt brukar dom kosta sådär en 25 kronor styck men idag fick jag betala 76 kronor! Vad har hänt? Priserna bara rakar i höjden. Förresten är det inte fiskeförbud på spätta just nu? Nej försäkrade killen, det är upphävt. Jaha, jag läser ju inte dagligen meddelandena om vad som får fiskas eller ej. Chockad av hur dyr fisken blivit ville jag ångra mig, men han hade ju slagit in den redan. Men nu får det vara slut på spättor för mig. Jag hade ju fått tre-fyra fläskkotletter för samma pris.
Så kom då stunden då jag skulle steka dem. Tjock och matig, tänkte jag. Men den var ju full av rom, den med. När jag tyckte att den måste vara färdig tog jag mig an läckerheten. Men var fanns köttet, den var ju så mager, men stinn med rom. Rommen var så stor så den var rå, inte genomstekt. OK försöker väl steka på rommen och kanske går den att äta. Det blev rena fyrverkeriet i stekpannan av alla romkorn som exploderade. Halva köket var prickigt och nerstänkt av exploderade spättaromkorn. Ja det var inte roligt och inte var det gott. Så nu har jag lärt mig det också. Titta, fråga, ifrågasätta ? nej köp inte spätta fler gånger.
Men varför ska man ta upp fisk och skaldjur fulla med rom? Måste vi ha sådant? Men när jag tänker efter så kanske det är en gammal tradition, mor kokte stenbit minns jag och levern eller var det rommen man åt med extra njutning. Och visst är rysk kaviar en eftertraktad läckerhet. Jaha, tiderna förändras, men jag kan inte förlika mig med att vi måste ta upp fisken eller skaldjuren innan de fått ha sina kärleksmöten och avlevererat sin avkomma som ska säkra fortlevnaden för arten.
Utfiskning var det, ja och vi gör vårt bästa för att tömma skafferiet.
Skickar med en bild på hur jag för 30 år sedan kunde fiska med mitt hushållsnät på landet i Roslagen och grabbarna tyckte det var så spännande. Vi fick ål också på långrev och jag blev expert på att röka dem. Nu är det ingen som ens försöker lägga ett nät däruppe, har jag hört.
Det går frammåt, sa gubben som rodde i för hård motvind? Om man anser att framåt är i näsans riktning.
Jag ser upp till elefanten!
2008-02-04
Hur klarar sig detta imponerande djur med så starka ben utan mjölk?
Samtidigt läser jag att i länder som har högsta konsumtionen av mejeriprodukter hittar man också den högsta benskörhetsfrekvensen. Propagandan att dricka mera mjölk för att få starka ben är alltså ett jippo i egenintresset att hålla uppe konsumtionen av mjölk.
Men elefanten förstår inte dessa reklambudskap. Den fortsätter att äta sina gröna blad utan att dryga ut med kött och mjölk. Att man hittar kalcium i kornas mjölk är ju logiskt eftersom kalcium kommer in i näringskedjan från de gröna bladen. Varför funkar då inte "mjölkreceptet"?
Två huvudspår finns som förklaring, dels syra/basbalansen i kroppen och dels balansen fosfor/kalcium. Sen spelar åldern in också. Här har vi den moderna dietens problem och flertalet av oss har inte ordning på syra/basbalansen. Orsaken är främst för hög proteinkonsumtion med mycket kött, och just mejeriprodukter. Detta tär på kalcium i benstommen.
Det andra spåret är fosforn som är fiende nummer ett till kalcium. I den moderna maten får vi i oss utan att veta om det, en massa fosfor i chark och frysprodukter (tillsätts som vattenbindande) och inte minst vissa sorters läsk med fosforsyra! Fosforn både neutraliserar kalcium och hindrar upptaget av kalcium och är alltså helt förödande. Varför får inte eleverna i skolorna under kemilektionerna lära sig detta och varifrån man får fosforn. Då skulle de inte springa ner på rasterna och köpa sin Coca Cola.
Med åldern avtar också spjälkningen av kalcium i magen och vi får allt mindre nytta av det intagna kalciumet, så här finns möjligheter att förbättra och påverka hälsotillståndet. Motion är det första och anpassning av kosten också, men det kan behövas att även ta hjälp av tillsatser, för att balansera den avtagande funktionen av spjälkningen av kalcium. Observera att det då måste innehålla betainklorid, magnesium och D-vitamin.
Men åter till begreppet elefanten. Vi har också elefanter på marknaden, som inte vänder sig till elefanterna utan till oss konsumenter. Charkindustrins frikostiga fosforanvändning är en. Sen har vi Coca Cola och läskindustrin, som använder helt irrationella reklamargument och påstår inte att det är nyttigt för någonting, men det ingår i livsstilen och tillgängligheten bara ökar, t o m in i skolornas korridorer. Men 50 mg fosfor per liter bjuder de på. Inte att förringa, det totala behovet är 1000 till 1500 mg kalcium per dag och då är 50 mg fosfor ett onödigt hot.
Så sist men inte minst mejerierna som lockar med starka ben och nyttan av att dricka mjölk. OK mjölk innehåller en massa nyttiga ämnen också, men glöm argumentet starka ben. Det finns kalcium i en massa andra livsmedel som gröna blad, bönor och linser, nötter och frön.
Argumentet med starka benstommar är ett världsproblem i dag, nu börjar det också bli förödande för klimatet. Mjölkindustrin har satsat på Kina och Indien bl a och lyckats öka sin marknad och konsumtionen av mjölk, som där var en okänd vana. Efterfrågan ökar oroväckande och mjölkpriserna skjuter i höjden. Fler kor kräver mera kraftfoder och priset på spannmål och soja ökar, samtidigt som drivmedelsindustin vill ha dessa som bas för etanol till sina bilar och så skjuter priserna ytterligare i höjden. Prisökningarna på livsmedel kommer odiskutabelt att skapa konflikter i världen och livsmedelskatastrofer i en del länder. Det går alltså inte åt rätt håll, men vad bryr sig livsmedelselefanterna om detta, bara de kan öka sina marknader och marknadsandelar.
Nu kommer jag till slutpunkten
Eftersom korna står för en så stor andel av växthusgaserna som 20 % medan hela transportsektorn står för 17% (storleksjämförelse) vore det ganska enkelt att dra ner på konsumtionen av mjölk och kött med 50 % till att börja med. Vi har bara två alternativ, antingen dra vi ner på mängden djur eller mängden människor. Men jag nöjer mig med att föreslå att vi drar ner på antalet kor och därigenom konsumtionen av mjölk och nötkött. Det hotar inte kalciumintaget och människors starka ben men skulle bidra med en 10 %-ig sänkning av växthusgasutsläppen. Dessutom är ju metanet 30 % värre än koldioxiden, så det blir en bra lösning med tanke på klimatet - utan att vi offrar hälsan.
Tack elefanten för att jag fick upp ögonen för myten om kalcium och era starka ben.
KONSUmindre eller konsuMERA
"Vi måste minska CO-2 utsläppen", sa Fredrik Reinfeldt i dag enligt Rapport och utpekade en höjning av bensin och dieselskatterna som lämplig åtgärd. I avskräckande syfte eller för att få in mera skatter?
Men är det bara drivmedlen för bilar som är lösningen?
CO-2 utsläppen är en effekt av den mänskliga aktiviteten för att bo, lyxshoppa, åka runt, handla, jobba, semestra men också produktionen av saker och ting kräver energi och skapar CO-2 utsläpp.
Varför har alla världen klimatexperter inte kommit på ordet KONSUmindre?
Varför har bara jag kommit på det, utan att göra anspråk på något Nobelpris i ekonomi?
Det är den enklaste och snabbaste åtgärden vi kan vidta, den bekvämaste, billigaste och hälsosammaste dessutom. Men den skapar ingen materiell tillväxt. Men kanske tillväxt av välståndet.
Därför väljer politikerna att använda, som Reinfeldt sa: det effektivaste styrmedlet, skatterna.
OK, om man nu tror på det, varför höjer man då inte skatten på REKLAMEN?
Nej den tog förra regeringen bort och den skulle nog inte nuvarande regeringen våga införa. Men ändå är det där vi har roten till den ökande konsumtionen och ökande CO2- utsläppen. Bortsett ifrån den effekten så måste 2 miljoner träd processas till papper för att sedan "resa" till våra brevlådor. Går inte utvecklingen lite baklänges. Låt träden stå och absorbera koldioxid i stället. På 10 år är det 20 miljoner träd som står kvar och hela tiden absorberar koldioxid. Bättre än skenande utsläpp.
Sen kan vi ta itu med slöseriet med mat vi kastar i onödan. Dryga 1 000 000 ton per år som gör att vi som arbetar får arbeta 2 månader extra, till ingen nytta! Läs mer om det på: http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/ekolivsstil/sloseri.htm
Det här är lika vansinnigt som att hälften av all fångad fisk får slängas tillbaka i haven, död, bara för att följa EUs vansinniga regler för fisket. Dags att se över regelverken för både fisket och datummärkningen av livsmedel.
Oj då, vi kanske arbetar väldigt mycket, till ingen nytta och ändå kan inte våra barn få riktig fetmjölk och smör i skolbespisningen av kostnadsskäl och p g a tokiga föreskrifter från myndigheterna och de äldre ska inte få äta tillsammans, utan måste sitta ensamma i sina rum, för att spara! På vad då? Det vore väl en meningsfull investering och sysselsättning att värna om våra äldre, så slipper vi betala arbetslösheten via skattsedeln. Klantiga politiker kan tydligen ställa till det.
Sen har vi problemet med övervikt (sötma heter det, inte fetma), som beror till stor del på att vi äter fel och främst för mycket, stimulerade av all reklam. Det är en överkonsumtion, till ingen nytta snarare ger det ökat lidande. KONSUmindre skulle väl vara en bra medicin, dessutom skulle vi inte behöva springa av oss alla överskottskilona, köpa dyra bantningsråd och bantningpreparat och köpa nya joggingskor, allt som skapar mera koldioxidutsläpp. Obs att lagom motion behöver vi men det är en annan sak.
Sen har vi "snabb-maten", som kostar i genomsnitt 10-15 gånger så mycket som att laga den själv. Alla tillsatserna ingår då förstås i det höga priset. Då måste vi alltså jobba ihop pengar även till detta.
Varje krona vi släpper greppet om ger mera koldioxidutsläpp.
Alltså stämmer inte teorin om att skattehöjningar är bästa vägen! KONSUmindre är bästa lösningen herr statsminister!